Kapitel 54
Previous:
”I just wanted to give you this.” Sa han och gave mig en liten ask.
”But Liam, we already exchanged gifts!” Sa jag chockat.
”Yes, but you deserve more than that. Open it.” Sa han exaltrerat. Jag öppnade den lilla svarta asken och såg ett silverhjärta med en silverkedja. På hjärtat stod det L & A. Jag gapade, det var så vackert.
”Liam!” Utbrast jag.
”Do you like it?” Frågade han hoppfullt.
”Like it? I love it! It´s so beautiful, it´s perfect.” Sa jag. ”Please help me put it on.” Sa jag och gav honom halsbandet försiktigt. Han satte det runt min hals och jag slängde armarna om honom.
”I love you Liam Payne.”
”I love you too Alexandra Holm.” Sa han och kramade mig hårt.
Sophies perspektiv:
Julen var nu över men vi skulle stanna hos Harry i några dagar till. Vi skulle vara tillbaka i London på nyårsafton. Jag tyckte om hans mamma väldigt mycket och hon var extremt vänlig. Men man förstod att hon stod nära Harry och ville skydda honom. Hon frågade massor av frågor och var nog rädd att jag bara utnyttjade honom.
”I can see that my Harry loves you very much.” Sa hon när vi satt vid köksbordet, bara hon och jag.
”I really love him.” Sa jag och kunde inte hjälpa att le. Harry var nästan det bästa som hänt mig.
”You know I just want to look out for him.”
”Of course. But I hope you realize that I really love your son and I want the best for him.” Sa jag nervöst.
”Sophie darling, I can see that you two are really in love. I trust you.” Sa hon och log vänligt.
”Thank you. It means a lot to get to know his family.”
”It feels like I know you, Harry talks about you everytime he calls me, and he always sounds so happy.” Vi fortsatte prata om Harry och jag tyckte väldigt mycket om Anne och lärde känna henne bra. Harry kom sedan och satte sig vid oss.
”What are you talking about?” Frågade han och log busigt.
”You sweetie.” Sa Anne.
”Oh, are you two talking about how amazing I am?” Frågade han och flinade.
”I was telling your wonderful girlfriend how great I think you are for each other.” Sa hon och Harry kollade på mig och log sitt oemotståndliga leende.
”I´m going to let you to be alone for a while, Des and I are going out and do some arrends.” Sa hon och log brett. Des kom från vardagsrummet och de sa hejdå innan de åkte iväg.
”Hello babe, I´ve missed you.” Sa han och satte sig bredvid mig. Han lyfte upp mig så jag satt i hans knä.
”I´ve missed you too babe.” Sa jag och lade armarna runt hans nacke och kysste honom. Han lade sina händer på min rygg och drog mig närmare. Var det ens möjligt att älska någon så mycket som jag älskade denna killen?
Alex perspektiv:
Det var tre dagar kvar tills vi skulle åka tillbaka till London. Jag trivdes väldigt bra här i Wolverhampton. Jag hade umgåtts med Nicola och Ruth varenda dag och vi hade kommit varenda jättenära. Liam var överlycklig att jag kom så bra överrens med hans systrar. Jag och Ruth kom precis innanför dörren efter en dag på stan. Vi hade varit och shoppat lite och stannat och fikat. Det hade kommit fram tre stycken tjejer och frågade om dem fick ta en bild med oss. Både jag och Ruth blev förvånade för det var inte många som kände igen oss, men vi sa självklart ja och vi blev väldigt glada.
”Thank you for today Ruth!” Sa jag när jag tog av mig ytterkläderna.
”No thank you Alex, I had a blast!” Sa hon och gick sedan in i köket där Karen stod och lagade mat.
”Where´s Liam?” Frågade jag Karen.
”Upstairs in his room.” Sa hon med ett leende och jag skyndade mig upp för trappan och gick in i hans rum. Han låg i sängen och hade mobilen i ena handen.
”Hello babe!” Sa jag och slängde mig i sängen. Han hoppade till och jag bara skrattade.
”Well hello love.” Sa han och kysste mig. Jag lyfte på hans tröja och stack in mina iskalla händer på hans mage. Han reagerade snabbt och hoppade till.
”Ey you´re freezing!” Sa han.
”Yes, that´s why you should make me warm.” Sa jag och log oskyldigt.
”But don´t touch my stomach with your hands, just come here.” Sa han och höll ut armarna och jag kröp up och lade huvudet på hans bröstkorg. Att höra hans andetag gjorde mig alltid lugn.
”Do you know my favorite place in the whole world?” Frågade jag honom.
”No, where is it?”
”Right here, in your arms. I feel so safe here because I know you´re right by my side.” Sa jag.
”You´re so adorable. But I can´t say I don´t like it when you´re here with me.”
”Can we lie here until dinner´s ready?” Frågade jag.
”I want nothing else.” Sa han och vi lade oss under täcket och han höll om mig.
Harrys perspektiv:
Sophie and I had just finished washing up after dinner and we went up to my room to watch a movie. We both were tired since she´d wanted to explore Holmes Chapel all day. We were going to change into more comfortable clothes and she took off her jeans and shirt and stood in her underwear. She was beautiful, and I was so lucky. I took off my shirt and went up to her.
”You don´t know you´re beautiful.” I sang and she smiled but I saw that she was blushing.
”But when you smile at the ground it aint hard to tell. You don't know. Oh Oh. You don't know you're beautiful.” I continued.
”Harry...” She said and I moved closer to her.
”I love you.” I said.
”I love you even more.”
”Not possible.” Before she could say anything I bent down and kissed her.
Alex perspektiv:
Äntligen hade nyårsafton kommit. Jag och Liam hade gått upp tidigt för att åka tillbaka till London. Vi hade kramat om hans familj ordentligt och jag visste att jag skulle sakna dem någon enormt, speciellt Ruth för vi hade kommit så bra överrens och haft det riktigt bra tillsammans under de dagarna jag varit här. Hans mamma grät när hon vinkade till oss och vi satte oss i bilen och jag lutade mig mot hans axel.
”I´m actually gonna miss your family really much.” Sa jag och kände gråten i halsen, jag avkydde att säga hejdå.
”Hey babe, don´t cry. They loved you, and you will meet them again!” Sa han och tog min hand.
”I know. I just hate leaving someone.”
”But think about Sophie and the lads, in a couple of hours you will meet them.” Jag log.
”Yes, I´ve missed them all!” Jag hade inte pratat med killarna sedan juldagen och Sophie och jag hade bara hörts på sms sedan jul. Jag var nyfiken på hur de hade haft det, speciellt Sophie, jag ville veta allt om Harrys familj.
”And I´m really excited to meet your family!” Sa han. Tanken på min egen familj fick mig att le, men också blev jag ledsen. Jag hade inte träffat dem på över ett halvår. När jag ringde mamma på julafton var hon så uppspelt över att jag skulle komma hem om tre veckor. Jag ville visa upp Liam för min familj, och sen ville jag träffa lite kompisar när jag var hemma.
”They will absolutely love you! But um… you can´t laugh at them when they´re speaking English, cause they´re not so good.”
”Haha, of course I won´t laugh babe.” Sa han.
”Do you know what I love the most about you being British?” Frågade jag och han log förvånat samtidigt som han skakade på huvudet.
”When you call me things like love, babe and so, it sounds so, I don´t know, I just love it.” Han började skratta.
”Then I will call you that often, love.” Sa han och kysste mig. Vi båda var ganska trötta så jag lutade mig mot hans axel och höll om hans arm när jag blundade.
Kapitel 53
”Aww, I know my family can´t wait to meet you, and the boys. Just a warning, my sister is very protective so she will question you.” Sa jag och flinade.
”I hope I will pass her test then.” Sa han och jag satte mig upp och mötte hans blick. Jag drog fingrarna genom hans bruna underbara lockiga hår och log.
”You will, because you are perfect.”
”You are perfect my love.” Sa han.
”I love you Harry.”
”I love you too Sophie.” Sa han och kysste mig.
Vi hade kommit fram till Holmes Chapel på kvällen och Harry hade introducerat mig till hans föräldrar. De var riktigt trevlig och de öppnade deras hem för mig med öppna armar, jag kände mig genast hemma. Hans mamma Anne var så snäll och pratade vänligt med mig. Jag och Harry gått och lagt oss ganska tidigt så vi skulle vara pigga till julfirandet med släkten. Vi hade gått in till hans pojkrum och hans mamma hade bäddat hans säng, jag log och kollade mig runt i rummet.
”Does it feel weird to be back here?” Frågade jag honom.
”Yes a bit. But I love my room, and you are going to love my bed, it´s really soft.” Han flinade och satte ner sin väska på golvet. Snabbt bytte vi om och gjorde iordning oss för natten och hoppade ner i hans säng. Den var väldigt stor men ändå låg vi tätt intill varandra. Hans gröna ögon glittrade och jag bara log.
”Why are you smiling?” Frågade han.
”Because of you, you´re so perfect Harry, and I love you.” Sa jag och lade mig närmare honom.
”Then I should be the one smiling. I still can´t believe that you´re here with me. I am so lucky that I found you Soph.” En lock föll ner i hans ansikte och jag tog sakta bort den och drog fingrarna genom hans hår.
”Harry, if anyone should be lucky it´s me, I don´t think you understand just how perfect you are.”
”Sophie, the possibilty of meeting you was not high, but yet here we are. And I couldn´t be happier. We have been together for seven months now and I´ve had so much fun. The paparazzi can be annoying as fuck, sorry, but I will never let anything happen to you.” Sa han och lade sin hand på min kind.
”I love you so much Harry.” Sa jag och kysste honom.
Vi vaknade tidigt på juldagen och vi duschade och klädde på oss innan vi gick ner till hans familj. Jag hade tagit på mig en blå klänning med ett svart smalt skärp i midjan och svarta strumpbyxor under och jag hade lockat håret och satt upp det lätt, jag sminkade mig lätt och gick sedan ut från badrummet. Harry hade på sig ett par svarta byxor och en vit skjorta, som alltid såg han riktigt snygg ut och han rufsade till håret som han alltid brukar göra. Jag gick fram till honom när han stod vid spegeln och lade armarna runt honom.
”Merry Christmas babe.” Sa jag och han log. Han kysste mig och tog sedan min hand. När vi gick ner för trappan höll han armen om min midja och böjde sig ner mot mig och viskade.
”You look amazing babe, Merry Christmas.” Jag log och kysste honom på kinden innan vi kom ner till köket där hans mamma, pappa och syster satt. Jag och Gemma kom väldigt bra överrens och hans familj berättade pinsamma saker om honom. Vi satte oss ner och åt frukost. De frågade mycket om mig och de var väldigt intresserade om Sverige och vill veta mycket om min familj och Alex.
”Your english is really good Sophie.” Sa Anne och log.
”Thank you, after seven months with these boys I think I´ve become better.” Sa jag och skrattade nervöst. Jag ville verkligen att dem skulle tycka om mig. Men dem skrattade hela tiden och var riktigt vänliga.
En hel del släktingar hade kommit under dagen och det var snart dags för middag. Deras hus var riktigt mysig och fint dekorerat. Harry presenterade mig för alla och alla var lika trevliga som hans föräldrar. Efter vi pratat med alla släktingar satte han och jag oss ner i soffan och pustade ut.
”Do you think they like me?” Frågade jag Harry nervöst. Han bara skrattade och lade sin arm runt mig.
”Of course they do love. Who wouldn´t love you?”
”Harry, you´re too sweet.” Sa jag lade handen på hans lår.
”Do you want to go out a while?” Frågade han och jag nickade. Vi smög ut och ingen verkade märka oss och snabbt tog vi på oss ytterkläder och gick ut på hans gata. VI gick armkrok och lyssnade på alla glada ljud som kom ifrån husen. Vi såg husen fulla av människor och det var glädje ut.
”Last Christmas I was just an ordinary girl, celebrating with my family in Sweden. Never in a million years could I´ve imagine that I was going to spend me following Christmas with Harry Styles, or even any guy.” Han skrattade.
“Sophie, I don´t know how many times you´ve said that you are lucky. But don´t you know that I am the luckiest guy on the planet? It is so hard for me to date anyone just because our fans and the media. But you have dealt with it all so good.” Sa han och stannade, han höll armarna runtom mig och log.
“Harry, I´m lucky. Cause I´ve found five new best friends, and I can´t believe that I´m sharing all this with Alex. It feels like I´m dreaming, how could all of this happen to me? I´m no one.” Sa jag och han lade en finger över min mun och skakade på huvudet.
”Babe, you´re not no one. You are my girlfriend. Four years ago I never could have imagine that I would be in this position, I´ve found four bestfriends, Alex and the most important, you. Stop saying you´re not worth it, because you are. And I love you so much and let me kiss you.” Sa han och utan att ge mig tid till att svara drog han mig nära sin kropp och lade sina händer på mina kinder och böjde sig ner så att han kunde kyssa mig.
Alex perspektiv:
Vi hade kommit fram till Wolverhampton sent på kvällen och båda var ganska trötta, fast resan inte var jättelång så ville vi båda gå och lägga oss direkt. Hans mamma hade bäddat hans säng riktigt fint och jag log så fort jag kom in i hans pojkrum. Hansföräldrar var riktigt trevliga och jag kände mig redan hemma här. Hans systrar och släkt skulle komma imorgon och vi ville hinna göra oss iordning innan de kom. Vi bytte om och gjorde oss iordning för att sova och sade god natt till hans mamma och pappa innan vi kröp ner i sängen.
”Goodnight love.” Sa han och höll hårt om mig. Han kysste mig i nacken och jag vände mig om.
”Goodnight Liam, I love you.” Sa jag och lade mig på hans bröst.
”I love you.” Sa han och kysste mig på huvudet. Jag lyssnade på hans tunga andetag och vi båda somade nog ganska snabbt.
”Babe, it´s time to go up now.” Hörde jag Liam viska försiktigt samtidigt som jag kände att han smekte mitt hår. Jag sträckte på mig och vände mig om för att möta hans ansikte. Han log brett och jag kysste honom på munnen. Han lade armarna runt mig och höll om mig hårt och jag lade huvudet på hans bröst. Här kände jag mig som tryggast, i Liams armar.
”What are the plans for today?” Frågade jag honom.
”Well, we are going to eat breakfast with the family, then my relatives are coming over and we are going to eat more food and talk, and sing and have a good time.” Sa han och kysste mig i håret.
”Can we lie here a while? I want to cuddle.” Sa jag och log mot honom.
”Of course babe, it´s early and my family won´t disturb us now.” Sa han och lade sig i nivå med mitt ansikte.
”I love you so much Alex, you are really something special.” Sa han och log sitt oemotståndliga leende.
”I love you even more Liam.” Sa jag och drog in honom i en passionerad kyss. Vi lade oss sedan bekvämt och han höll om mig och jag slöt ögonen.
”Alex, we really have to get out of bed now.” Viskade Liam i mitt öra.
”No, we can stay here.” Sa jag och orkade inte öppna ögonen.
”Babe, we have to get dressed so you can put on your dress and look even more beautiful than you are now.”
”No Liam I want to stay here and cuddle.” Sa jag drömskt och ville helst ligga kvar i hans armar hela dagen.
”It´s almost eleven and it´s time for breakfast.” Sa han och smekte mig på kinden. Motvilligt öppnade jag ögonen och han log.
”There are those beautiful blue eyes.” Sa han och jag kysste honom snabbt. Sedan tog vi på oss mjukiskläder för att gå ner och äta frukost med hans familj. Hans två systrar satt vid köksbordet tillsammans med hans föräldrar Karen och Geoff.
”Goodmorning!” Sa hans mamma glatt när vi satte oss ner vid bordet.
”Hi, we haven´t met, I´m Nicola!” Sa hans syster och log samtidigt som hon räckte fram sin hand. Jag skakade den och log tillbaka.
”I´m Alexandra, but call me Alex.” Sa jag.
”And I´m Ruth! I´ve heard plenty of you!” Sa hans andra syster.
”Oh, is that good or bad?” Frågade jag henne och skrattade.
”Well, Liam can´t stop talking about you, he always mentions your name.” Sa Nicola och flinade åt Liam.
”So Alex, how did it come that you moved to London?” Frågade hans pappa vänligt.
”Well, Sophie and I wanted to study abroad, and I´ve always loved London, so we looked up different schools and our parents helped us alot, and in June it all came true!” Sa jag.
”And you´re only 17, right?” Frågade hans mamma. Jag nickade.
”Liam I´m glad you decided to bring home this lovely girl!” Sa hans pappa och dem båda log mot mig.
”Yes she really is something.” Sa Liam. Vi åt och hade väldigt trevlig tillsammans.
Sedan gick vi upp igen för att göra oss iordning. Jag tog snabbt en dusch och sedan tog jag på mig min svarta finklänning som Sophie hjälpt mig välja ut. Den satt ganska tajt och var ganska enkel men ändå detaljerad. Liam hade på sig ett par svarta finabyxor och en vit skjorta.
”Oh, hey there, are you really my boyfriend?” Sa jag och busvisslade åt honom när han kom ut ut badrummet.
”Is that my girlfriend?” Sa han och höjde ögonbrynen. ”You look amazing babe!” Sa han och kom fram till mig. Han kysste mig och sedan gick vi ner till hans familj som nu också hade bytt om och alla var riktigt finklädda. Ruth hade tagit fram Liams babyalbum så vi satte oss i vardagsrummet och kollade igenom bilder på Liam som bebis. Han skämdes och gick därifrån. Vi skrattade mycket när Nicola kom med bilder från Liams tonår. Jag kände mig så hemma i hans familj och jag älskade Liam ännu mer, om det nu var möjligt. Sedan började vi alla förbereda maten och släkt och vänner började rulla in. Eftersom jag inte var en blyg person gick jag och hälsade på alla och dem verkade uppskatta att jag presenterade mig. Jag spenderade resten av kvällen med Ruth och vi kom väldigt bra överrens.
”Alex, can you come here?” Frågade Liam mig och jah följde med honom ut till köket där det var tomt.
”What is it babe?” Frågade jag.
”I just wanted to give you this.” Sa han och gave mig en liten ask.
”But Liam, we already exchanged gifts!” Sa jag chockat.
”Yes, but you deserve more than that. Open it.” Sa han exaltrerat. Jag öppnade den lilla svarta asken och såg ett silverhjärta med en silverkedja. På hjärtat stod det L & A. Jag gapade, det var så vackert.
”Liam!” Utbrast jag.
”Do you like it?” Frågade han hoppfullt.
”Like it? I love it! It´s so beautiful, it´s perfect.” Sa jag. ”Please help me put it on.” Sa jag och gav honom halsbandet försiktigt. Han satte det runt min hals och jag slängde armarna om honom.
”I love you Liam Payne.”
”I love you too Alexandra Holm.” Sa han och kramade mig hårt.
Kapitel 52
”I know my parents will love you.” Sa Harry och log.
”I can´t wait to meet your mum, she seems lovely!” Sa jag.
”We are going to celebrate out first Christmas.” Sa han och lade handen på min kind.
”I know! I want it to be Christmas now.”
”Soph it´s just two days until Christmas!”
”I know, I´m just very excited! But now, let´s sleep.” Sa jag och han log. Sedan kysste han mig och hans bruna lockar kittlade mig i pannan. Han höll ena handen på min rygg och tryckte min kropp emot sin egen. Hans läppar var mjuka och formades perfekt med mina.
Jag vaknade upp bredvid Harry som snarkade lågt. Det var julafton men även Louis födelsedag.
”Harry babe.” Viskade jag och smekte hans nakna rygg med fingertopparna. Han skruvade på sig och vred huvudet mot mitt håll, öppnade ögonen sakta och hans gröna ögon glittrade.
”Morning love.” Sa han och log. Jag drog fingrarna genom hans bruna kalufs och log tillbaks.
”Merry Christmas.” Sa jag.
”Merry our first Christmas.” Sa han och lade armen runt min midja. Han drog mig närmare mot hans bröst.
”Can you believe we´ve been together for six months now?” Viskade jag. Han lade hakan mot mitt huvud.
”Six months, that´s a lot. But I´ve never been this happy. You make me happy Soph.” Sa han.
”Six months ago I was just anormal teenager in a small city in Sweden, now I´m Harry Styles´s girlfriend.”
”And Harry Styles loves it.” Han flyttade bak mitt huvud så våra blickar möttes.
”I love you Sophie.” Sa han och tittade djupt in i mina ögon.
”I love you too Harry.” Sa jag. Vi blundade och våra läppar möttes i en perfekt kyss.
Vi skulle sedan göra iordning oss och tog en snabb dusch innan vi drog på oss våra julkläder, Harry hade ett par snygga byxor, skjorta och kavaj. Jag hade en röd klänning med svart bälte midjan och svarta strumpbyxor. Han tog på sig en fluga och log med det oemotståndliga leendet.
”You look really handsome.” Sa jag och tog hans hand.
”You look beautiful.” Jag och han hade sovit själva i Alex och min lägenhet och vi skulle gå bort till dem andra, som förhoppningsvis hade gjort sig iordning.
Det var kallt ute och det var vitt överallt. Londons gator var fullt av lyckliga människor som pratade om vad de skulle göra på jul. Harry höll om mig hårt medan vi gick på de grusiga vägarna. Vi gick först in till Liams lägenhet där han och Alex stod i hallen och väntade in oss andra. Niall kom ut från sin lägenhet och vi gick sedan till Harrys och Louis lägenhet där Louis och Zayn skulle vänta. Vi hade fixat en restaurang där vi skulle få äta julmat och restaurangen hade öppet bara för oss. Vi öppnade och där stod dem två i hallen, de log när de såg oss och vi alla kramades. Alla var riktigt fint uppklädda och jag kände hur lycklig jag var.
Sedan åkte vi till restaurangen där det var julpyntat och ett stort långbord var uppdukat med mat. Vi alla, speciellt Niall, var hungriga och tog för oss direkt.
”Before we start to eat this delicious food we are gonna sing for our Louis. Now you´re 21 mate!” Sa jag och vi alla stod upp, förutom Louis.
”I wanna say happy birthday and I´m so glad I met you. All of you.”
”Thanks mate, for making this year a fun one.” Fortsatte Liam. Vi alla skålade och sedan sjöng vi Happy Birthday. Sedan började vi äta och prata. Julstämningen var verkligen på topp. Men här i England firade man inte jul på julafton som man gör i Sverige, men eftersom vi inte skulle ses imorgon så bestämde vi för att fira det idag. Efter den långa brunchen åkte vi till min och Alex lägenhet där vi pyntat fint och det låg en liten hög med julklappar under den lilla granen i vardagsrummet. Vi satte oss på golvet i en ring och jag satte på julmusik i bakgrunden.
”I would like to say something.” Sa jag och tog Harrys hand. Han log mot mig. ”I´ve said this a million times, but I´m so thankful for you. I guess I´m happy that I am clumsy.” Sa jag och alla skrattade.
”I´ve met five new best friends and I also found my love. I love you Harry, so much.” Sa jag och vände mig mot honom. Han log sitt bländande leende och kysste mig. ”And also I wanna say happy birthday again to Lou, it´s your day today. I love you.” Sa jag och han log.
”I love you too Soph!” Sa Louis.
”My turn to speak.” Sa Liam som lade armen runt Alex midja. ”I think I speak for all of us when I say I´m thankful you girls came into our lives. I never thought I would meet someone like you Alex.” Sa han och dem tittade kärleksfullt på varandra. Vi alla log brett och började skratta.
Vi utbytte senare julklappar och njöt av de sista timmarna tillsammans innan alla skulle åka hem. Niall skulle flyga hem vid klockan fem och då skulle vi andra ta varsin bil och åka hem.
Dagen gick förbi snabbt och efter mycket julsångsjungande och skrattande stod vi allt utanför deras hus och skulle säga hejdå. Framför oss stod det fem olika bilar som skulle ta oss åt olika håll.
”I am gonna miss you guys!” Sa Alex och började krama alla. Det blev ett stort kramkalas och alla hälsade varandra god jul.
”Merry Christmas mates! See you in a week!” Sa Niall och satte sig i sin bil.
”Well, let´s go home and see our families!” Sa Louis och log brett och vi alla kramade varandra en sista gång innan vi alla satte oss i våra bilar och åkte år varsina håll. Jag lutade mig mot Harrys axel och han tog min hand.
”Are you excited?” Frågade han.
”Yes! I really want to meet your parents, and your sister!” Utbrast jag exalterat.
”I know my mum can´t wait to see you. I think I´ve talked quite a lot about you.” Sa han och skrattade.
”Aww, I know my family can´t wait to meet you, and the boys. Just a warning, my sister is very protective so she will question you.” Sa jag och flinade.
”I hope I will pass her test then.” Sa han och jag satte mig upp och mötte hans blick. Jag drig fingrarna genom hans bruna underbara hår och log.
”You will, because you are perfect.”
”You are perfect my love.” Sa han.
”I love you Harry.”
”I love you too Sophie.” Sa han och kysste mig.
Kapitel 51
”But first…” sa han och flinade. ”I have missed those sweet lips of yours.” Sa han och smekte min kind och sedan mina läppar med fingertopparna. Han drog mig intill sig och kysste mig mjukt. Jag hade saknat honom så mycket att det gjorde ont hjärtat. Men nu var han här, och tillslut somnade vi båda och han höll hårt om mig samtidigt som viskade god natt.
Jag vaknade och märkte att Harry inte var bredvid mig. Jag blev besviken och satte mig upp. Men precis då kommer Harry in i rummet och log.
”Why so disappointed?”
”I thought you´d left.” Han hade på sig sina kläder så jag förmodade att han snart skulle gå.
”I have to go soon though.” Sa han och satte sig bredvid mig i sängen.
”I don´t want you to leave.” Sa jag och gjorde ledsen min.
”Sophie, we´ll talk later, and tomorrow we´re gonna see each other. And the girls and the boys.”
”Yeah I know, it´s gonna be fun.”
”And you need to study today anyway. And if I was here, you know you won´t study.” Sa han och flinade.
”Haha, Harry. But you´re right.”
”I need to go now, they are picking me up in just a minute.” Sa han.
”Oh no…” Sa jag och slängde mig över honom så han låg ner i sängen.
”Soph! I need to go!” Sa han och skrattade.
”Is Alex still asleep?” Frågade jag och han nickade.
”I really don´t want to leave you. But I have to, so come here my beautiful girlfriend and kiss me.” Sa han och drog mig intill sig och kysste mig.
”You don´t smell good, do you want to take a shower with me?” Frågade jag och flinade när vi avslutat kyssen.
”Sophie, you can´t say something like that just before I have to go.” Sa han och såg ledsen ut.
”I am in the mood for a long bath, or just lie in bed all day.” Sa jag och retades.
”You are hopeless.” Sa Harry och smekte min kind.
”Can´t you stay a little bit more?” Frågade jag honom.
”As much as I want to say yes, I have to say no. We have so much to do today.” Sa han.
”Okay. If you say so.” Sa jag och lade mig ner i sängen. Klockan var bara strax innan nio och jag hade ingen tanke på att gå upp redan. Han log och stoppade om mig.
”Go to sleep again love.” Han lade handen på min kind och kysste mig i pannan.
”I love you.” Sa han.
”Love you too Harry.” Sa jag och han gick ur rummet. Jag väntade till jag hörde dörren stängas och låsas, sedan vände jag mig om i sängen och somnade inom några minuter.
Precis som Harry sagt var jag tvungen att plugga idag. Det var endast en vecka kvar i skolan och det var många prov inplanerade. Jag hade inte räknat med så här mycket plugg med det var värt det. Jag och Alex satte oss senare i vardagsrummet och lade upp alla böcker och började plugga. Vi lämnade inte soffan på hela dagen men när klockan blev åtta på kvällen lade vi oss ner på golvet, helt utslitna av allt plugg.
”Jag vill göra något.” Sa Alex.
”Samma här.” Sa jag uttråkat.
”Kom igen, det är lördag. Vi går ut!” Sa hon och ställde sig upp.
”JA!” Utbrast jag. Jag satte på You Make Me Feel… och vi sprang till våra rum för att göra oss iordning. Många hade frågat hur vi kunde komma in på klubbar eftersom vi bara var 17. Men att ha Harry Styles och Liam Payne som pojkvän hade sina fördelar. Vi ringde några från klassen och skulle möta upp dem vid tio.
När vi kom fram till stället vi skulle in på stod det ett antal paparazzi utanför, jag hade inte vant mig vid att bli fotograferad och hade ingen lust att bli det nu. Vi skyndade in och slapp de flesta paparazzi.
Vi började dansa och träffade på flera av våra klasskamrater. Vi hade riktigt roligt hela kvällen och åkte sedan hem till Gabrielle i klassen för efterfest hos henne.
Alex började bli trött runt klockan två så vi sa hejdå till alla och skyndade oss hem genom Londons kalla gator.
Det var tre dagar kvar innan jul och killarna hade äntligen fått ledigt, och vi hade avslutat vår första termin. Vi alla var trötta och ville bara njuta av att få hänga med varandra. Jag och Alex gjorde oss iordning för att killarna skulle komma över för en hemmakväll. Vi två hade legat på soffan hela dagen och varit så glada över att skolan var över i åtminstone tre veckor. Plötsligt hörde jag att det ringde på dörren.
”Alex, kan du öppna? Jag kom precis ur duschen.” Ropade jag från mitt badrum.
”JAG ÖPPNAR!” Hörde jag henne ropa från köket. Sekunder därefter hörde jag killarnas röster från hallen och jag försökte skynda mig. Jag struntade i att sminka mig och drog på mig ett par mjukisbyxor och en slapp t-shirt. Plötsligt hörde jag någon knacka på min dörr och jag visste att det var Harry, jag öppnade dörren och som jag trodde så stod Harry där. Jag höll på att torka håret och han lutade sig mot dörren och tittade på mig.
”Hi babe, missed me?” Frågade han och flinade.
”Of course. I´m almost done.” Sa jag och borstade igenom håret lätt. Jag hände upp handdukarna och gick sedan fram till Harry. Jag drog fingrarna genom hans krulliga hår och kollade i dem otroligt gröna ögonen.
”Let´s go out to the others.” Sa jag och skulle precis gå in mot vardagsrummet när Harry tog tag i min arm.
”Come here so I can kiss you first.” Sa han och lade armarna runt min midja, jag fick ställa mig på tå för att nå upp och våra läppar möttes i en kyss.
Vi gick sedan ut till dem andra i köket där dem stod och lagade mat.
”Hi boys!” Sa jag och alla sa glatt hej.
”What are we going to eat?” Frågade Harry och stod bakom mig och höll händerna på min midja.
”We´re going to eat curry chicken and rice.” Sa Zayn.
”My favorite!” Utbrast jag. Vi alla hjälpte till på något sätt och efter en stund var maten klar och vi satt i vår soffa framför Love Actually, som var Harrys favorit film.
”Don´t cry now Harry.” Sa Louis och alla skrattade.
”Ey shut up Lou.” Sa Harry men flinade.
Vi alla njöt av varandras sällskap och hade en väldigt mysig hemmakväll. Killarna var på riktigt bra humör och vi skrattade långt inne på natten. Ingen av oss var trötta utan vi låg och pratade ganska länge.
”I can´t wait to see you family Liam!” Sa Alex och log mot Liam.
”They are very eager to meet you as well love.” Sa han och strök hennes arm med fingertopparna.
”I just love Christmas, the whole Christmas atmosphere, it´s so cozy.” Sa jag. Julen hade klart varit min favorit högtid ända sedan barnsben.
”Well I love Christmas too, but when I was little I didn´t like because I wanted to have my birthday to be just about me, and not everyone.” Sa Louis och flinade medan han tog en näve chips från skålen på bordet.
”I am excited to come home to Ireland, I miss my family.” Sa Niall och log längtande.
”I want to meet my family, I haven´t met them in a very long time. But it´s only two weeks left!” Sa Alex.
”Yes, we are going to Sweden soon again! That will be exhilarating to meet your families.” Sa Zayn.
”I want to see all the pretty Swedish girls again!” Sa Harry och jag slog till honom lätt på axeln.
”You can´t blame him, the Swedish girls are very attractive!” Sa Niall.
”Haha, yeah of course I know that, that´s why Harry´s with me.” Sa jag och skrattade.
”Jagälskadig.” Sa Harry och både jag och Alex skrattade. Han var så gullig när han försökte på sig svenska.
”I love you too Harry.” Sa jag och kysste han snabbt på kinden.
”I think I want to go home soon, I´m actually very tired.” Sa Louis, de andra killarna nickade instämmande.
”Harry, are you staying?” Frågade jag honom, och han nickade. Liam skulle också stanna så vi hängde med Louis, Niall och Zayn till dörren och sade hejdå.
Liam och Alex sa god natt till oss och gick in till hennes sovrum och jag och Harry till mitt. Vi lade oss i min säng och låg tätt intill varandra.
”I know my parents will love you.” Sa Harry och log.
”I can´t wait to meet your mum, she seems lovely!” Sa jag.
”We are going to celebrate out first Christmas.” Sa han och lade handen på min kind.
”I know! I want it to be Christmas now.”
”Soph it´s just two days until Christmas!”
”I know, I´m just very excited! But now, let´s sleep.” Sa jag och han log. Sedan kysste han mig och hans bruna lockar kittlade mig i pannan. Han höll ena handen på min rygg och tryckte min kropp emot sin egen. Hans läppar var mjuka och formades perfekt med mina.
Kapitel 50
I vardagsrummet satt dem alla. Niall, Zayn, Louis, Liam och Alex.
”I´m so sorry for doing that. But we see how much you love each other.” Sa Alex och såg skyldig ut.
”It is okey. I think we needed that.” Sa Harry.
”You look terrible!” Sa Louis och flinade. Alla andra skrattade lite försiktigt. Jag insåg hur det måste sett ut. Jag var helt rödgråten och Harry med. Vi båda skrattade. De andra kom fram och kramade oss.
”I really love you.” Sa jag. Och det gjorde jag. Utan dem vet jag inte vad jag skulle gjort. Jag omfamnade Alex. Vi kramades länge. Hon var min allra bästa vän. Hon var min andra halva.
Det var bara två veckor kvar till jul och vi satt hemma hos mig och Alex för att prata lite.
”So on Christmas Eve and Louis birthday we are staying here in London.” Sa Alex.
”And then Sophie and I are going home to my hometown.” Sa Harry och log mot mig.
”And Alex are coming to Wolverhampton.” Liam log brett.
”We others are going home.” Sa Louis.
”And on New Year’s Eve we are coming back to London, and after that we are going to Sweden!” Sa jag och sken upp. Jag hade längtat efter min familj. Jag hade inte träffat dem på flera månader. Jag längtade efter att få visa upp Harry för mina föräldrar och mina syskon. Jag längtade efter att få träffa Harrys familj.
Vi fortsatte planera och alla killar verkade vara glada för att komma till Sverige. De skulle ha deras första spelning i Stockholm. Jag visste att mina lillebröder skulle älska Harry.
Vid tio på kvällen sade vi hejdå till killarna som skulle ha mycket att göra innan jul. De skulle uppträda på X Factor, spela in reklamfilmer, fortsätta spela in till deras nya album. Det skulle de göra i Sverige. Så vi hade alla två fullspäckade veckor framför oss.
”… and we´ll see you in a week or so?” Sa Harry och lade armarna runt min midja.
”Perfect. Tell Sweden I miss it for me!” Sa jag och flinade.
”Of course. Bye babe.” Sa han och kysste mig. Jag visste att jag skulle sakna honom direkt när de gått. Vi alla kramades och Liam kysste Alex en till gång innan de lämnade lägenheten. Jag bestämde mig för att ringa min mamma innan jag skulle sova, Alex hälsade till henne. Jag hade inte pratat med henne sen innan USA-resan.
”Hej det är Christine.” Svarade hon automatiskt.
”Hej mamma!”
”Åh gumman! Hur har du det? Har inte hört från dig på länge. Hur är det med Alex?”
”Hon hälsar. Jo vi har det bra. USA var så himla kul!”
”Du får hälsa tillbaka, Karin saknar henne!”
”Jag saknar er alla! Men det är inte så långt kvar nu tills vi kommer. Och då ska ni få träffa Harry med!” Jag log brett.
”Han verkar vara en riktig charmör.” Typisk mamma kommentar. Jag fnittrade.
”Ja det är han allt. Men är Victoria hemma?”
”Ja det är hon, vänta ska ropa på henne.” Jag hörde henne ropa och jag väntade förväntansfullt.
”Hon kommer nu, hejdå gumman. Alla hälsar, vi saknar dig!”
”Hälsa tillbaka, speciellt Joel och Lucas.”
”När ska vi få träffa Mr. Perfekt?” Sa Victoria i luren.
”Hej Victoria! Hehe, ja efter nyår.”
”Åh. Det är ju långt kvar. Men jag har kollat upp honom.”
”Såklart du har. Så, vad är domen?”
”Han är ju väldigt gullig, snygg och kan sjunga, bra. Bra jobbat syrran!” Vi båda skrattade och jag insåg hur mycket jag saknade min familj. Efter en halvtimmes prat var vi båda tvungna att lägga på. Jag somnade med ett leende på läpparna.
Skolan var hektisk och vi hade inte mycket ledig tid över. Jag pratade med killarna då och då när de hade tid. Dem var redan i Sverige och höll på att spela in de sista låtarna till albumet som skulle släppas runt julafton. På fredag skulle dem uppträda på svenska X Factor. Jag hade inte kollat på det men skulle försöka se någon livestream på datorn.
Alex och jag var på väg hem från skolan en tisdagseftermiddag och vi hade haft två prov denna dagen. När vi rundade hörnet till vår lägenhet såg jag Perrie, Zayns flickvän. Jag hade bara träffat henne två gånger men jag ropade på henne. Hon vände sig om och log. Hon hade en stor vinterjacka med luva som var ett försök till att inte synas.
”Hi Perrie!” Sa jag och kramade henne. Hon kramade Alex och båda log.
”What are you doing all alone? Weren´t you shooting your video this week?” Frågade Alex.
”Yeah, we start in an hour. ”Sa hon och log.
”Where are the others?” Frågade jag.
”I think they already are at the studio. Where are the boys now?”
”They are in Sweden right now I think. They are finishing their album and then they are performing at swedish X Factor on Friday.” Sa jag.
”Oh. I miss Zayn. I haven´t seen him for a while. But you know, it´s hard when we both are so busy!”
”I know what you mean. I miss Liam!” Alex såg ledsen ut.
”I kow they have Sunday free and they´re coming here to London, are you busy then Perrie?” Hon såg ut att tänka efter.
”Don´t think so. Why do you ask?”
”Well I was thinking that we could get to know each other more and hang out at Harry´s and Louis apartment.” Både Alex och Perrie verkade gilla idén.
”Sounds great! I will tell Jade and the others. I really have to go now.” Sa hon och vi sa hejdå och fortsatte åt olika håll.
När vi kom in i lägenheten tog vi båda på mjukiskläder och satte oss i soffan. Men tyvärr hade vi ingen tid för att sova och ta det lugnt utan vi började förhöra varandra till vår English exam.
Senare på kvällen ringde Harry och berättade att det hade gått bra i studion. Både saknade varandra och jag ville nästan gråta. Jag var så stressad hela tiden och önskade bara att han var här. Han försökte trösta mig och vi pratade i några minuter. Sen var vi båda tvungna att gå och vi lade på.
Jag räknade ner dagarna till jag skulle få träffa Harry igen. Bara fyra dagar kvar. Fyra långa dagar. Men idag hade vi inte haft ett enda prov och hade en ganska lugn skoldag. När jag kom hem ringde jag Harry och vi pratade en stund innan han var tvungen att gå.
Dagarna fram till fredag gick faktiskt väldigt snabbt och det var äntligen dags för killarna att uppträda på X Factor i Sverige. Jag och Alex satt bänkade framför datorn och What Makes You Beautiful började spelas. Jag fick gåshud när jag hörde Liam sjunga första tonen och jag log brett. Dem var riktigt, riktigt bra. David Hellenius som var programledare intervjuade dem kort efter deras uppträdande.
”Everyone have been asking me to ask you who´s single and who´s not!” Sa han på knagglig engelska och publiken skrek.
”I´m single.” Sa Niall och alla började skriva.
”I´m not single, and I wanna say hello to my girlfriend Sophie.” Sa Harry och skriket var öronbedövande. Han log in i kameran och jag blev helt varm i kroppen.
”Me and Zayn wanna say hello to Perrie and Alex.” Sa Liam och skriket fortsatte.
”And I´m single too!” Sa Louis.
”So girls, you have two to choose between!” Sa David och skrattade. Alla skrek och killarna flinade.
De uppträdde senare ännu en gång och skriken var ännu högre än innan. Jag var så stolt och vill inget mer än krama dem allihopa. Senare den kvällen ringde Harry och sa att de var på väg tillbaka till London och de skulle landa runt två. Det som var så jobbigt var att vi inte skulle få ses eftersom de skulle spela in olika reklamfilmer hela lördagen och även fixa med deras album som skulle komma ut runt jul.
”Harry I miss you.” Sa jag längtansfullt.
”I miss you too babe. But we´ll see each other on Sunday.”
”But I want you here now. I don´t like sleeping alone.”
”Me either… but babe? Can you stay up a while?”
”Why?”
”Cause I wanna call you when we land.” Sa han.
”Okay, I´ll stay up. Call me later.”
”I love you.” Sa han innan vi lade på.
Klockan var tolv och Alex hade gått och lagt sig på grund av huvudvärk, så där satt jag ensam och visste inte vad jag skulle göra. Jag bestämde mig för att kolla på en film och jag lade mig ner i soffan med mobilen bredvid mig.
Jag hörde tonerna av Gavin DeGraws låt Chariot spelas, som också var min ringsignal. Jag satte mig upp och insåg att jag somnat. Jag tog upp mobilen och svarade förvirrat.
”Hi?”
”Did you fall asleep?” Hörde jag Harry säga och skratta.
”Oh Harry. Haha, yeah I guess so.”
”Can you go to your door?”
”Did you get me something?” Frågade jag samtidigt som jag smög ut till hallen.
”Yes you can say that.” Han skrattade. Jag öppnade dörren försiktigt och där stod han.
”I got you me.” Sa han och log brett. Jag slängde armarna om honom och han fick ta ett steg bakåt av min plötsliga rörelse.
”But how? You said you were going to be so busy!”
”Yes, but not under the night. So the others said I could go to you, they knew how much I missed you.” Jag log brett och vi gick in i lägenheten. Vi gick in till toan och gjorde oss iordning för natten och jag stängde av tv:n i vardagsrummet innan jag gick in till mitt sovrum där Harry låg under täcket. Han lyfte upp det och jag kröp in.
”Now you don´t have to sleep alone.” Sa han och log.
”No. But now I don´t want to go to sleep. I wanna enjoy my time with you.”
”We have all the time in the world, and we will see each other soon. Let´s go to sleep.”
”Okay…” mumlade jag.
”But first…” sa han och flinade. ”I have missed those sweet lips of yours.” Sa han och smekte min kind och sedan mina läppar med fingertopparna. Han drog mig intill sig och kysste mig mjukt. Jag hade saknat honom så mycket att det gjorde ont hjärtat. Men nu var han här, och tillslut somnade vi båda och han höll hårt om mig samtidigt som viskade god natt.
Kapitel 49
”SOPHIE!!” Hörde jag någon skrika. Jag tittade upp och där stod Harry på balkongen. Jag brydde mig inte om honom utan fortsatte att gå. Det var kallt och jag hade bara på mig min klänning. Efter ungefär en timme var jag hemma. Jag orkade inte ta av mig sminket eller kläderna utan lade mig direkt i sängen. Tårarna började strömma ner för mina kinder. Jag kände mig sviken. Hur kunde Harry göra det? Hur kunde han kyssa den där tjejen när jag var i samma lägenhet. Men jag kunde inte riktigt förlåta mig själv för vad jag hade gjort. Och med Tyler? Det var ilskan som tog det värsta ur mig. Jag drog täcket över huvudet och försökte somna.
Jag vaknade med en enorm huvudvärk. Jag vände mig om för att kolla var klockan var, 13.28. Jag stönade.
Vad hade jag gjort? Varför hade jag gjort så? Jag letade efter mobilen och hittade den på golvet. Jag hade flera missade samtal. Men jag vågade inte ringa tillbaka. Jag vågade inte möta dem.
Jag hade fått ett sms från Harry. Efter mycket tvekan tryckte jag på öppna. Det stod tre endast ord.
It is over.
Jag började gråta ännu en gång. Jag slet av mig klänningen och gick in i duschen. Jag ville skölja av all min skam. Men det gick såklart inte. Hur kunde jag göra så mot Harry? Och hur kunde han göra så mot mig? Jag hörde min mobil ringa och jag sprang in till mitt sovrum invirad i min vita frottéhandduk jag fått av min mamma i julas. Det stod Alex på skärmen.
”Hej…” svarade jag försiktigt.
”Vad i helvete har du gjorde Sophie?” Skrek hon.
”Jag vet inte. Jag har förstört allt.” Mumlade jag med gråten i halsen.
”Ja fan har du förstört allt. Hur fan kunde du kyssa Tyler, framför Harry!?” Jag kände hur känslorna från gårdagen kom fram.
”Kanske för att han kysste en tjej!” Skrek jag. Hon blev tyst.
”Han kanske inte berättade den delen, eller hur?.”
”Men du har inte gjort rätt för det. Fy fan Sophie. Vet du hur ledsen Harry har varit eller?”
”Och det tror du inte jag har eller? Lägg fan inte allt detta på mig!” Jag lade på och skrek högt. Jag drog på mig ett par mjukisbyxor och en tröja och min varma jacka och gick ut. Jag visste inte vart jag skulle men jag behövde gå av mig. Jag gick mot den park där Harry och jag flera gånger varit. Jag mindes hur vi hade skämt ut oss inför folk, skrattat. Allt blev för mycket för mig och jag började springa. Jag ville egentligen inget annat än att springa till Harry och krypa upp i hans famn. Men jag kunde inte. Tårarna rann och jag var hemma efter bara några minuter. Jag hörde röster. I köket stod Liam och Alex. När de såg mig stannade dem upp. Båda såg arga ut.
Utan ett ord gick jag in i mitt rum och stängde dörren. Jag väntade på dem att lämna lägenheten. Men jag hörde aldrig ytterdörren stängas. Efter ett tag trodde jag att jag måste somnat eftersom de borde ha gått. Så jag öppnade försiktigt dörren och gick ut i vardagsrummet. Det var tomt. Jag gick till köket för att ta något att äta. En lapp låg på köksbänken. Skriven i Alex prydliga stil.
Jag stannar hos Liam några dagar. Låter omoget men jag tycker verkligen det var skitdåligt gjort av dig. Det förväntade jag mig inte. Så ja, vi ses kanske i skolan. Men tro inte att jag har förlåtit dig.
Alex
Jag tog ett djupt andetag och försökte hålla inne tårarna. Jag bestämde mig för att börja plugga för att slippa tänka på allt som hände.
Veckan gick och jag pratade inte med någon av killarna. Alex hälsade inte på mig i skolan. Jag kände mig så fruktansvärt ensam. Jag hade skickat iväg ett sms till Harry och bad om ursäkt. Men han svarade bara att det inte betydde något.
Tyler däremot pratade med mig varenda dag. Och jag orkade inte neka honom. Så jag pratade lite med honom, men svarade bara korta meningar.
Ännu en vecka gick och det var bara två veckor kvar till jul. Det var hektiskt i skolan och vi hade mycket prov. Jag mådde dåligt varenda dag, men nu hade Alex och de andra åtminstone börjat prata med mig igen. Men det var inte mycket som sades. När fredagen kom hade jag köpt godis och massa sötsaker. Jag planerade en riktig tjejkväll, med mig själv. Jag kände mig så patetisk.
När jag kom hem på kvällen efter en fika med Lucas i min klass hörde jag röster från vardagsrummet. Jag fick en chock. Där satt Zayn, Niall, Liam, Alex och Louis. Ingen Harry. De såg alla allvarliga ut.
”Hey…” sa jag försiktigt.
”Hi Soph. We need to talk to you.” Sa Liam. Jag pillade i mitt hår nervöst.
”We see how you and Harry feel when you aren´t together. And I think I speak for as all when I say that we hate it.” Sa Alex. Dem andra nickade. Jag lutade mig mot väggen.
”That´s why you ignored me for a week.” Sa jag kyligt
”Just, listen Soph.” Sa Louis mjukt.
”None of you are the same. Harry don´t wanna do anything.” Sa Zayn.
”And you are just sad all the time, just look what you bought tonight.” Sa Niall och pekade på mig kasse.
”Yeah but…” började jag.
”No buts. You are sad and we don´t want to see you like that. And Harry is just sad and angry all the time.” Avbröt Liam mig. Jag kände tårarna brinna bakom ögonlocken.
”We love you Sophie, no matter what.” Sa Zayn och kom fram och kramade mig. De andra ställde sig upp och kramade mig en efter en.
”Sophie, let´s have a girlsnight!” Sa Alex. De andra sa hejdå och vi satte på en film, hällde upp allt jag köpt i skålar och lade oss i soffan. Vi pratade om allt vi missat denna veckan. Jag förklarade vad som egentligen hänt på festen och lyssnade och förklarade hennes val.
Vi somnade i soffan för trötta för att gå och lägga oss i våra sängar.
Efter skolans slut åkte jag och Alex till Liams lägenhet. Hon försäkrade mig om att Harry inte skulle vara där. Jag skulle inte klara av det. Vi tog av oss skorna och gick in i vardagsrummet. Där satt Liam. Och Harry. Jag stirrade på honom. Han stirrade på mig. Jag blev stel. Vad skulle jag göra? Springa där ifrån? Utan ett ord gick Alex och Liam iväg, de tittade inte ens på mig utan de gick ut genom ytterdörren. Det blev tyst. Jag tittade ner i golvet. Ingen rörde på sig.
”I´m sorry Harry.” Sa jag och bröt tystnaden. Jag vågade inte titta upp. Efter några sekunder och han inte svarat flyttade jag blicken från golvet till honom. Jag tittade på mig. Men jag kunde inte förstå hur han kände. Hans blick var tom.
”Please Harry, say something.” Jag kunde inte hålla inne tårarna som brände bakom ögonlocken. Jag lät dem rinna. Jag såg hur det föll tårar nedför hans kinder. Jag rörde mig inte ur fläcken. Jag var som fastklistrad på golvet. Han satt rakt i soffan.
”I have felt so bad about what happened.” Sa han plötsligt.
”Me too. I can´t forgive what I did. I didn´t think.”
”Yeah. I can´t forgive you either.”
”But it was not entirely my fault.”
“But with him? How could you do that?” Han höjde rösten.
“How could you kiss that girl?” Jag höjde rösten.
“I WAS DRUNK!” Han ställde sig upp.
“YEAH, ME TOO! And when I saw you leaning over her my heart just dropped. I love you so much. I couldn´t understand how you could do that to me. And then Tyler was there, in a stupid second I wanted to make you feel the same.”
“YOU HATE TYLER! Why would you take him?” Vi båda skrek.
“I DON´T KNOW! I WASN`T THINKING!” Skrek jag.
“Maybe that’s the problem. You never think what you´re doing! What if paparazzi saw you, it would be all over the internet that Harry Styles has been cheated of!”
“I really didn´t think you of all people cared what other thought. Guess I was wrong.” Tårarna vällde ner på mina kinder.
“Well I do! I have to! And I meant what I said in the text message. It is over Sophie. You ruined everything!”
“I? I ruined everything? You were the one kissing that girl! So don´t try to blame me! Sure I made a mistake. But don´t you dare try to put this all on me!”
”IT IS YOUR FAULT! WHAT KINDE OF GIRLSFRIEND IS THAT? I DON´T WANT YOU!” Skrek han.
”OKAY I´M SORRY. I AM SORRY FOR COMING INTO YOUR LIFE. EVERYTHING IS COMPLETELY MY FAULT. SO I´M SO SORRY HARRY FOR BEING HERE.” Jag satte mig ner på golvet. Jag hatade detta, jag hatade att bråka med honom. Jag grät hejdlöst och jag brydde mig inte om något just nu. Jag hörde att Harry satte sig ner. Jag hörde hur han grät. Det kunde gått flera minuter men jag kunde inte sluta gråta. Jag skulle aldrig göra något som kunde såra honom. Och när jag bestämde att kyssa Tyler var utav ren ilska och idioti. Jag hade velat hämnas. Men jag ångrade mig vad jag hade övervägt den sekunden. Varför hade jag inte bara gått därifrån? Plötsligt hörde jag fotsteg närma mig.
”Sophie?” Hörde jag Harry säga lågt. Jag torkade bort tårarna från mina kinder och tittade upp. Han hade sin hand mot mig. Jag tog den och han drog upp mig.
”I´m so sorry Sophie. It´s not you fault. I did wrong.” Sa han och tittade mig djupt i ögonen.
”I´m so sorry too. I love you.” Han drog mig mot sitt bröst och vi kramades hårt. Det började välla tårar ännu en gång. I släppte varandra och jag tog ett djupt andetag.
”I want you to be my girlfriend. I love you so much. And I´m so grateful for having you in my life.”
”I´m so glad I ran into you Harry Styles. Never in a million years I could imagine that this would happen so me.”
”I forgive you. But I won´t forgive Tyler. Never.” Jag tog hans ansikte mellan mina händer och drog hans ansikte neråt och kysste honom. Jag hade saknat honom så mycket. Hans underbara gröna ögon, hans läppar, hans famn. Allt var bra igen. Vi gick hand i hand till Nialls lägenhet, där vi hörde massa röster.
I vardagsrummet satt dem alla. Niall, Zayn, Louis, Liam och Alex.
”I´m so sorry for doing that. But we see how much you love each other.” Sa Alex och såg skyldig ut.
”It is okey. I think we needed that.” Sa Harry.
”You look terrible!” Sa Louis och flinade. Alla andra skrattade lite försiktigt. Jag insåg hur det måste sett ut. Jag var helt rödgråten och Harry med. Vi båda skrattade. De andra kom fram och kramade oss.
”I really love you.” Sa jag. Och det gjorde jag. Utan dem vet jag inte vad jag skulle gjort. Jag omfamnade Alex. Vi kramade länge. Hon var min allra bästa vän. Hon var min andra halva.
Kapitel 48
”Soophie?” När jag förstod vem det var öppnade jag ögonen, vände mig om och log brett. Harry besvarade mitt leende. Jag slängde armarna om honom och jag drog honom neråt så vi låg ner.
”Harry, I´ve missed you so, so much!”
”I´ve missed you to babe.” Han tog mitt ansikte i sina händer och kysste mig. Sen fick han ett stort flin på läpparna.
”What?” Frågade jag honom.
”You know, Louis is still sleeping. And we haven´t seen each other in almost a week.”
”Yeeah...” började jag och flinade.
”So maybe we can…” han avslutade aldrig meningen utan började kyssa mig intensivt och jag drog ner honom under täcket.
Harry låg bredvid mig och snarkade tyst. Han hade tydligen inte sovit så bra under resan hit eller under natten. Jag vände mig om för att kolla på klockan. Halv tolv. Jag mådde inte bra. Harry hade gjort det bättre ett tag, men illamåendet slog tillbaks. Jag kröp ner bredvid Harry och blundade.
”So, here you are having it cosy, without me!” Hörde jag Louis säga. Jag kände hur någon hoppade på mig och jag öppnade genast ögonen. Louis ansikte var bara några centimeter från mitt och han flinade stort. Harry låg på mage och hade inte rört sig. Att han alltid sov så djupt. Jag skrattade. Sen puttade jag bort Louis lekfullt.
”Louis!” Utbrast jag när han hoppade tillbaka och lade sig mellan oss.
”Was it good? I know you had sex.” Sa han och stirrade med världens största flin. Jag kände hur mina kinder brände. Han började gapskratta och Harry vände sig om och tittade på oss förvirrat.
”Morning Harry, gotta love some morning sex right?” Jag slog till Louis på axeln och stirrade på honom.
”You are back Lou!” Utbrast Harry glatt och de kramades. ”And don´t embarrass Sophie, haha”
”It´s not funny Harry.” Sa jag och lade armarna i kors. Men kunde inte låta bli att flina.
”Ey Soph, you know I love you.” Dem båda slängde sig över mig och kramade mig hårt. Tillslut började vi alla skratta. Harry och Louis var nog mina allra bästa vänner, och Alex såklart. Louis gick ut och skulle göra frukost iklädd i endast kalsonger.
”Glad you´re back Harry.” Sa jag och kröp närmare honom.
”Glad to be back here babe.” Han log brett innan han kysste mig i pannan och vi gick upp. Han hämtade en t-shirt och slängde över den till mig. Han var van vid att jag lånade tröjor av honom.
”Aren´t you guys cold in just boxers?” Frågade jag när vi satt i köket.
”No!” Utbrast dem båda och flinade.
”I know you like me in the babe.” Sa Harry och kysste mig på kinden.
”I do.”
”Do you have to kiss each other all the time?” Sa Louis och låtsades tjura.
”Sorry mate. Have to find you one too!”
”I don´t think that would be hard, I mean. Look at him Harry. I would date him if I were single.” Sa jag och flinade.
”If it weren´t for you Soph, I would date Lou!”
”Let´s just say that everyone wants to date me.” Louis log brett.
Senare kom Alex över och killarna berättade om hur de hade haft det hemma. Om bara en månad skulle vi åka hem till Harry över julen. Och efter nyår skulle dem hänga med till Sverige. Alex och Louis gick iväg för att köpa mat medan jag och Harry dukade fram. Jag hade satt på musik och alla var glada. Jag stod i köket och plockade ner glad från skåpet när Harry plötsligt kom bakom mig och kramade mig. Han kysste mig i nacken och jag fnissade.
”They won´t be home for a while you know” Viskade han i mitt öra.
”Harry. No.” Han kittlade mig i sidan och vände mig om.
”I know you want to…” sa han och flinade. Jag skrattade eftersom han kittlade mig igen.
”Sto-o-o-p Harry…” Försökte jag säga samtidigt som jag skrattade. Jag slog till honom lätt på axeln oh sprang iväg från honom in till hans sovrum. Jag skulle precis stänga dörren när Harry puttade ner mig och sig själv på sängen. Han kysste mig lätt innan han ställde sig upp och drog med mig.
Det ringde på dörren.
”Doesn´t Louis have a key?” Frågade jag Harry.
”Maybe he forgot it, can you open?” Jag nickade och gick mot ytterdörren. Men när jag öppnade stod inte Louis och Alex där, utan Niall, Liam och Zayn. Jag skrek.
”OMG! Wasn´t you supposed to come home tomorrow?” De alla skrattade åt mitt skrik.
”Yeah, but we missed you too much!” Sa Liam. En halvsekund senare stod Harry bakom mig. Alla började kramas och jag blev riktigt glad, och väldigt överraskad. Jag kramade alla länge och mitt humör steg.
Några minuter senare kom Alex och Louis och det blev ännu ett kramkalas. Som tur var hade dem köpt hem mycket mat och vi satte oss alla i vardagsrummet för att få plats.
”Hope you are in a party mood everybody!” Sa jag och skrattade.
”I told we were going to have a party, so tonight, party here! Because it´s the biggest apartment.” Sa Niall och log. Alla jublade.
Senare på kvällen gjorde vi oss alla iordning. Alex och jag åkte hem till oss för att göra oss iordning.
När båda var klara vid tio tiden åkte vi bort till Harrys och Louis lägenhet. Vi hörde musiken utifrån och blev ännu mer peppade. Louis mötte oss i dörröppningen och kramade oss. Inne i lägenheten var det mycket folk och stämningen verkade vara på topp. Vi såg killarna och hälsade på dem, tog något att dricka och började dansa.
Efter några timmar började vi alla bli lite onyktra men skrattade och dansade på för det.
Jag dansade mycket med Zayn under kvällen, han hade jag saknat väldigt mycket. Jag lärde även känna nya människor, till exempel var Little Mix där. Så jag fick inte ha Zayn helt för mig själv eftersom Perrie också ville dansa med honom. Såklart. Men jag dansade och pratade mycket med dem andra. De var väldigt trevliga och hade samma humor som mig.
Jag hade inte sett Harry på ett tag och jag vinglade mig fram genom rummet. Tillslut såg jag honom stå och prata med en tjej och precis när jag skulle ropa på honom böjde han sig ner och kysste henne. Jag stannade till och mitt hjärta sjönk i botten. Plötsligt stod Tyler framför mig. Han flinade.
”So, that´s your boyfriend?” Jag kände bara ilska, men inte mot honom. Jag visste att det här beslutet jag precis skulle ta var inte ett bra. Men alkoholen och min ilska tog över.
”Shut up and kiss me.” Sa jag och det tog inte mer än en sekund innan han kysste mig. Jag avslutade den och kollade efter Harry. Han stirrade på mig, och utan ett ord vände jag på klacken och gick därifrån. Han tog tag i min arm och stirrade på mig argt.
”Let me go Harry!” Skrek jag, men det hördes knappt på grund av den höga musiken. Jag såg varken Alex eller någon av de andra, som tur var. Jag skakade loss hans hand och sprang ut genom dörren. Sedan skyndade jag mig nedför trappan och ut. Jag brydde mig inte om Tyler. Men just i den sekunden var det bra att han var där, varför han var där hade jag ingen aning om.
”SOPHIE!!” Hörde jag någon skrika. Jag tittade upp och där stod Harry på balkongen. Jag brydde mig inte om honom utan fortsatte att gå. Det var kallt och jag hade bara på mig min klänning. Efter ungefär en timme var jag hemma. Jag orkade inte ta av mig sminket eller kläderna utan lade mig direkt i sängen. Tårarna började strömma ner för mina kinder. Jag kände mig sviken. Hur kunde Harry göra det? Hur kunde han kyssa den där tjejen när jag var i samma lägenhet. Men jag kunde inte riktigt förlåta mig själv för vad jag hade gjort. Och med Tyler? Det var ilskan som tog det värsta ur mig. Jag drog täcket över huvudet och försökte somna.
Kapitel 47
”Jo jag har beslutat en sak. Jag har tänkt på det mycket. Det handlar om William.” Började Philippa säga när vi satt på söndagskvällen och kollade på tv. Jag och Alex tittade på henne. Men hon kollade ner i soffan.
”Jag ska förlåta honom.” Hon tittade upp för att se våra reaktioner.
”Varför?” frågade Alex.
”Han förtjänar en andra chans.”
”Okej.” sa jag. Hade ingen lust att börja bråka med henne. Vi sade inget mer om det. Efter en stund skulle Philippa åka hem, vi hjälpte henne ner med hennes väskor och utanför vårt hus stod William. Varken jag eller Alex sade så mycket som ”hej” till honom. Han förtjänade inte det. Han förtjänade inte en andra chans.
Att gå till skolan kände konstigt. Även fast vi bara varit bort två veckor kändes det som om det var en evighet sen vi gick i skolan. Första lektionen var språk och jag och Alex sa hejdå vid skåpen.
”Well hello there.” Hörde jag någon säga bakom mig. Jag vände mig om för att se vem. Tyler.
”Get lost.” Mumlade jag och fortsatte gå. Han tog tag i min arm.
”Hey, I´ve missed you beautiful. And Alex.” Han flinade.
”We haven´t missed you. And still, Alex loves Liam, and I love my boyfriend Harry.”
”Too bad, well, we´ll see about that.” Sa han och gick iväg. Jag fortsatte gå till min lektion innan klockan ringde.
Jag pratade med mina klasskamrater och de ville veta allt om min resa. Även fast de sett många paparazzi bilder. Läraren kollade strängt på oss och vi blev tysta.
Efter sista klockan ringt for det elever genom korridorerna. Alla ville förmodligen hem eller bara iväg från skolan. Jag tog upp mobilen för att ringa Harry. Eftersom Alex skulle stanna med en engelsk-rapport så fick jag gå hem själv. Det gick bara några signaler innan han svarade.
”Hello babe!”
”Hi. How´s your family?”
”They´re great. But they are at work right now so I´m by myself. How was school?”
”Tell them I said hello! I can´t wait to see them! Well, school was… school. I saw Tyler today.”
”I will. Yeah, I know they want to meet you too! Oh…”
”Yeah I really don´t like him. But let´s not talk about him. Can you believe that I miss you, and you left yesterday?”
“Haha, I miss you too babe. Right now I just want to kiss you and hold you.” Jag log medan jag vred om nyckeln till lägenheten.
“Harry, I can´t wait until when you come home!”
“I´m coming on Saturday I think so it´s just a few days.”
“Do you know when the others are coming back?” Jag tog av mig skorna och satte ner väskan i mitt sovrum innan jag fortsatte till köket.
“I think Louis said he would be back on Friday, and the others on Sunday. But not sure.”
“I have to call Lou, I miss him. I miss all of you, pathetic huh?” Jag skrattade åt mig själv.
“You´re not pathetic. I miss them too. But we send videos to each other.” Han skrattade.
“Can I see?”
“Haha, no you can´t. But Soph, I gotta go. Gemma just got home. But we´ll talk soon, very soon again?” Jag kunde nästan se hans leende framför mig.
“Okey. Yes of course. ”
“I love you.”
“I love you. Bye.” Sa jag och lade på.
Jag gjorde något att äta snabbt innan jag slog upp böckerna i vardagsrummet. Jag hade mycket att ta igen. Resten av den dagen gick åt att plugga och Alex kom senare och gjorde mig sällskap. VI gjorde ett uppehåll för att gå ut och springa en rund och köpa varsin milkshake på Milkshake City.
Skolan gick långsamt och läxor och föredrag blev många. Vi hann inte träffa någon efter skolan utan det vara bara att gå hem och ta tag i det. Jag pratade med Louis på onsdagen och han berättade att han skulle komma hem på fredag kväll. Vi bestämde att vi skulle träffas i hans och Harrys lägenhet. Sedan skulle Harry komma på lördag morgon. Det fick mig motiverad och jag hann göra alla uppgifter i tid. På torsdagskvällen var vi slutkörda och klara med allt. Alex hade kommit hem med varsin Ben & Jerry och vi satte oss i soffan.
”Så Alex. Har du sett Tyler i skolan?”
”Eh, ja. Jag hängde med honom på lunchen igår.” Jag stirrade på henne.
”Lugn Sophie. Han är okej. Han har bett om ursäkt för hur han betedde sig. Så kan du försöka att ge honom en andra chans?”
”Det kan jag inte lova. Men jag ska tänka på det.”
”Tack. Lou kommer hem imorgon eller?”
”Ja det gör han. Vi tänkte gå ut eller något. Det var då du skulle träffa Gabrielle?”
”Åh kul. Ja vi ska ses hemma hos henne och köra Vänner-maraton. Liam och de andra kommer på söndag, så jag tycker att vi får göra något alla vi sju!”
Vi somnade tillslut vid halv elva och jag längtade till fredagen.
Jag var precis på väg till min sista lektion för dagen när Tyler stod helt plötsligt framför mig.
”What do you want?” Frågade jag argt. Han flinade.
”You. No just joking. Not really. But I wanted to ask you if you would want to go on a date with me?” Jag började skratta.
”Are you serious? I have a boyfriend.”
”But he´s not here he´s three hours away.”
”Can you just, give up? I don´t like you. Alex don´t like you.” Det var tomt i korridoren och han knuffade mig lätt mot skåpen. Han stod bara några centimeter från mig.
“Here´s the thing. If I see something I want, I will go and get it. And now I´m so over Alex. Now I want you.” Återigen flinade han.
“Well you need to learn how to back off.” Sa jag argt och knuffade bort honom. Jag började gå bort från honom mot min lektion.
“Bye love.” Sa han och jag hörde att han började gå bortåt. Jag försökte att inte tänka på det under lektionen men jag såg hela tiden hans flin framför mig. Efter skolan gick jag till Harrys och Louis lägenhet. Jag drog av mig jeansen och hämtade ett par mjukisbyxor från Harrys garderob. Om tre timmar skulle Louis komma till London. Vi hade bestämt att ha en myskväll för att ladda upp för imorgon då vi, Harry och Alex skulle ut. Jag lade mig i soffan och satte på tvn. Men efter en liten stund blev jag genast uttråkad. Så med plånboken i handen, skorna och jackan på så gick jag ner till närmsta matbutik. Tjugo minuter senare stampade jag in i hallen med en full kasse. Jag ringde Louis och frågade när han skulle komma så jag skulle veta när jag skulle börja laga maten.
”Sophie?” Hörde jag Louis ropa från hallen. Musiken var hög och jag stod i köket och stekte kött. Några sekunder senare stod han bredvid mig. Jag log brett och släppte stekspaden för att krama honom.
”I´ve missed you!” Utbrast jag. Han skrattade.
”I have missed you sis too! And by the way, it smells great!” Han hjälpte att lägga upp maten på tallrikar och vi satte oss vid bordet. Jag hällde upp varsitt glas vin och jag började äta. Han berättade om hur han hade haft det, medan han berättade märkte jag hur glad han blev av dem. Allt som Louis behövde nu var en flickvän. Efter maten gick vi och satt oss i soffan.
”Harry told me that you saw Tyler the other day.” Han såg allvarlig ut. Mitt leende försvann.
”Yeah I did. I get chills from that guy.”
”Did he do something?”
”No. Or, well maybe. He just basically said that he wasn´t goingt to bother Alex anymore…” började jag. Jag knöt näven när jag tänkte på vår konversation vid skåpen.
”Why do you look angry? That´s a good thing?”
”That wasn´t all he said. I then said that he was no going after me. I am the one he wants.” Jag tittade på Louis. Han såg arg ut. Han visste inte hur han skulle reagera.
”Don´t worry Lou. I will handle him.”
”Handle him? It sounds like you are going to kill him, haha.” Jag skrattade.
”But seriously, you need to stay away from that guy. He´s nothing but trouble.”
”I will. But hey, can´t we change and then go out? I´m tierd of sitting inside.” Han log.
”But do you have anything here?”
”Yes, I don´t know why. But I have a dress here. So let´s go.” Jag satte på ’Don´t you worry child’ med Swedish House Mafia och stämningen blev peppande. Vi båda sjöng med högt under tiden vi gjorde oss iordning. När klockan var 22.48 gick vi ut från lägenheten, Louis klädd i jeans och en snygg t-shirt och till det, såklart converse. Jag hade en svart klänning och svarta skor. Vi höll armkrok och skrattade.
Halv fyra låg jag återigen i sängen. Inom några minuter skulle jag sova djupt för så trött jag var.
Louis hade haft så roligt och han och jag dansade galet. Vi hade pratat med så mycket folk, dansat och druckit. Otroligt få hade kommit fram och frågat om bild, vilket var skönt. Båda behövde en sådan kväll där vi bara släppte loss. Det dunkade fortfarande i huvudet av den höga musiken.
Don´t you worry, don´t you worry child
See heaven’s got a plan for you
Don´t you worry, don´t you worry now
Hade vi sjungit med i och dansat. Det hade varit den bästa kvällen på länge. Imorgon skulle bara bli bättre. Harry skulle komma hem. Vi skulle ha så roligt att jag bara längtade. Men just nu, så ville jag sova.
Kapitel 46
Vi fortsatte gå efter de andra som var på väg till gaten. Philippa kollade på mig. Men jag skakade bara på huvudet för att säga att jag inte ville prata om det.
Vi kom ombord och William satte sig inte med oss. Som tur var. Jag och Harry satt bredvid Louis och jag lutade mig bakåt och mot Harrys axel. Somnade genast.
Vi landade klockan nio på morgonen i England-tid. Killarna åkte direkt till deras lägenhet, jag och Alex åkte till vår. Även Philippa följde med oss. Hon ville inte åka tillbaka till hennes och Williams lägenhet direkt. Vårt bagage lastade vi upp i omgångar, men väskorna fick stå innanför ytterdörren för vi var så trötta och ville bara sova. Nu var det natt för oss i USA-tid. Vi bäddade snabbt åt Philippa i soffan, då hon insisterat på att sova där för att inte störa oss. Även fast vi erbjudit att dela säng. Men vi ville alla bara sova. Jag drog ner alla persienner och vi kröp ner under täcket.
Det var nu lördag kväll så vi hade en och en halv dag att vila innan vi skulle tillbaka till skolan. Väskorna stod i hallen ouppackade. Vi alla var fortfarande trötta och sega. Efter två veckor i USA hade rutinerna ändrats. Men vi gick och köpte lite gott och bjöd över killarna till lägenheten. Vi alla tryckte ihop oss i vår soffa och fåtöljer. De berättade att dem hade en veckas semester innan de skulle åka runt i Storbritannien och Irland för en liten turné. Niall ville ha kvalitetstid med hans familj och vänner i Mullingar, Irland, Zayn skulle träffa sin familj i Bradford. Louis skulle åka hem till Doncaster. Liam och Harry skulle vara här i tre dagar sen åka hem till Wolverhampton och Homes Chapel, Cheshire. De ville vara här med mig och Alex men å ena sidan ville de hem. De hade inte varit hemma på ett tag nu och sen åkte vi till USA.
Jag sa åt Harry och Liam att de skulle ta vara av den här tiden till att åka hem och spendera deras lediga tid med familjen. Jag och Alex skulle ha fullt upp med att ta igen det vi missat. Det gick de inte med på. Men envis som Alex var övertalade hon dem att åka imorgon så vi kunde ha en dag till. De gav sig.
En film sattes på men koncentrationen var inte på skärmen utan vi pratade om resan, hur den hade varit så underbar, men vissa undantag.
”I just want to thank Liam, Harry, Lou, Zayn and Niall. I still can´t believe that we went to the US. But it was the best vacation in my life. And I´m sure I speak for Alex and Philippa too. We love you.” Jag log brett och fick fem leenden tillbaka.
”You are worth it Soph!” Sa Zayn och log.
”Philippa and Alex too, of course”. Inflikade Niall.
”The best thing was when I met Justin Bieber.” Jag kände hur mungiporna drog uppåt när jag tänkte på studiomötet.
”So, you´re Harrys girlfriend?” Frågade Justin och scrollade på mobilen. Vi var ensamma i rummet eftersom Scooter hade gått med dem andra.
”Yes I am. Okey, I just gotta say this, I love your music, I´m a big fan”. Han tittade på mig och log.
”Haha, thanks. Did you like the songs?”
”Yes, they are very, grown up songs, a bit different from Baby and One Time, but I love it!”
”That´s what I wanted, I am 18 now, not 14, so”.
“This may sound… silly. You don´t have to do it if you don´t want to, but can I take a picture with you? So I can show my friends in Sweden that I met you, they will never believe me”. Jag rodnade lite.
“Yeah sure! You´re from Sweden, cool. Your English is very good!”
“Haha, thank you”. Justin ropade på Dan att han skulle ta kort. Jag gav honom min mobil och ställde mig bredvid Justin. Han lade sin arm runt min midja och vi båda log åt Dan. Sen pussade han mig på kinden på nästa bild. Mitt hjärta slog ännu hårdare
Att få umgås med honom hade varit en dröm uppfylld. Väldigt surrealistiskt. Jag tog upp mobilen och kollade på bilden på mig och honom. Båda log stort och mitt leende blev större.
”I agree!” Sa Niall. Vi fortsatte prata om våra bästa minnen, men fortfarande nämnde ingen William. Ingen av oss var trötta att vi ville sova men sega var vi allt. Det tog ett litet tag innan man vande sig vid tidskillnaden. Jag och Harry bestämde oss för att åka till hans och Louis lägenhet för att får vara ensamma och bara ta det lugnt. De andra stannade kvar och Niall lovade att ringa när han skulle åka ifall jag inte kommit hem från Harry. Vi bestämde oss för att gå till lägenheten, det tog inte mer än tjugo minuter. Det var mycket folk ute i festkläder och de lät allihop så glada. Eftersom det närmade sig november var det ganska kyligt ute så jag höll om Harrys arm och försökte bli lite varmare. När vi kom in så stod hans och Louis resväska i hallen, ouppackade. Jag log och vi gick och satte oss i deras soffa.
”Do you miss your family?” Frågade jag. Han lade sin arm runt om mig.
”I do. It´s been like, a month since I saw them I think!”
”I haven´t seen my since… since the funeral.” Vi blev båda tysta. Jag tänkte tillbaka på när Alex morbror dött och vi åkte tillbaka till Sverige. Jag hade aldrig sett henne så. Jag var så glad att Liam var där.
”We have been together for, four months now.” Sa han och log.
”How can you put up with me? Haha.” Jag skrattade.
”Baby you light up my world like nobody else…” började han sjunga innan han började skratta. ”I remember when we first met. You were very, happy, and then you bumped into me. And got my milkshake all over you.”
”Oh my god that was so embarrassing. And when I saw that it was you.” jag rodnade när jag tänkte på händelsen.
”I thought you were so cute when you were blushing and all. I think i fell for you right then.”
”I fell for you when I saw you one The X-Factor, when you sang ”The way you look tonight ” you were amazing! But I really fell for you when we were watching that scary movie. You were so sweet, and we didn´t even know each other. I have always wondered why you invited us, we could be total psychopaths. ”
”Thanks Sophie. Ehm, you spilled milkshake all over you, not a psychopath. But Louis wanted to hang out with someone new, and you know Louis.” Han flinade.
”Yeah Louis is… Louis. But it was a good decision. I wonder how it would be if we hadn´t met you. Your life would be the same as before my maybe I would be with someone else.”
”I don´t think that whoever it would have been could do this…” Han lutade sig över mig och drog mitt huvud med sin hand mot sitt ansikte. Han kysste mig passionerat och jag tog mina händer runt hans nacke. Han styrde oss så han låg ovanpå mig i soffan. Hans händer var på mina höfter. Mina var runt hans ansikte. Det kändes så rätt att vara med Harry. Att fjärilarna fortfarande kom varenda gång jag såg Harry efter fyra månader var en underbar känsla. Jag hade fortfarande svårt att förstå hur det kunde blivit vi. En chans på miljonen. Men jag över överlycklig att det hänt.
Vi tog det ett steg längre.
Jag drog av mig mina kläder och hämtade en av Harrys t-shirts och tog på mig den. Sedan kröp jag ner i sängen. Han kom ut från toan och jag busvisslade och log.
”Woah, hello there sexy!”
”Hello to you, may I join you?” He said extremely politely.
”Of course may!” Han dansade sig till sängen och kröp under täcket och lade sig bredvid mig.
”You´re wearing one of my t-shirts?”
”Yeaaah.” I smiled trying to look innocent.
”You always look sexy in my shirts!” Han höjde på ögonbrynen flörtigt.
”You too.” Jag kysste honom och kröp upp på hans bröst. Han smekte mitt hår samtidigt som han sjöng tyst på ”The way you look tonight”. Jag somnade med ett leende på läpparna.
”Sophie..? Answer your phone!” Jag vred på mig, jag hörde min ringsignal längre bort. Harry var alltid morgontrött och tog kudden över huvudet. Jag drog av mig täcket och sprang bort till min mobil.
”Hej, ehm, hello?” jag var bara halvt vaken.
”Sophie? Haha, were you sleeping?” Niall skrattade.
”Yeah, what time is it anyway?”
”12.17. But I called because I´m leaving soon.”
”Oh, are you in your apartment?”
”Yeah, are you coming over?”
”Of course!” Jag blev alltid ledsen när killarna skulle åka hem. Men det betydde mycket för dem att få tid med deras familjer så jag var glad för deras skull.
”And, take Harry with you! I wanna say goodbye to him as well.” Jag skrattade och vi lade på.
”Harry, get up sunshine!” Han vred på sig. Jag drog av täcket och flinade.
”Okay, okay, I´m up!” Sa han och satte sig upp. Jag kastade ett par jeans och en t-shirt till honom. Själv drog jag på mig mina jeans från igår och en annan av Harrys t-shirtar. Han log när han såg vad jag hade på mig.
”You look so beautiful without makeup.”
”Yeah sure.” Han kysste mig snabbt och vi tog på oss skor för att gå över till Nialls lägenhet. De andra killarna var också där.
”Where´s Alex and Philippa?” Frågade jag.
”We already said goodbye to them, they were so tired so we let them sleep.” Louis skrattade.
”I´m going to leave with Niall.” Sa Zayn.
”I am leaving too. As much as I want to hang with you I want to see my family.” Sa Louis.
”So everyone´s leaving now except Liam and Harry?” De nickade.
”Okay. I´m going to miss you!” Sa jag. Jag gick först fram till Louis. ”Bye Lou, have fun at home!”
”Going to miss you to sis!” Han kramade mig hårt och länge. Att han kallade mig för syster var inget konstigt. Vi var som systrar till dem och dem som bröder till oss. Ja förutom Harry och Liam, såklart. Zayn stod bredvid med öppna armar.
”Bye Soph, be good in school now!” Han flinade. Jag kramade honom och insåg hur mycket jag skulle saknade dem. Tillslut blev det Nialls tur.
”Have fun in Ireland Niall!”
”Have fun in school, and when we come home we´ll have a party!” Jag kramade om honom hårt. Jag såg att Harry och Liam kramade killarna med. Jag flyttade lite på mig och lät dem säga hejdå. De fem var verkligen som bröder. De tyckte om varandra så mycket. Niall tog sin resväska och vi hängde med ner, Zayn och Louis hämtade deras resväskor och taxin väntade. Liam, Harry och jag vinkade och gick sedan upp till Harrys och Louis lägenhet.
”So, what are we doing now? And by the way, when are you leaving?” Frågade jag dem.
”In five hours. So we have time to hang out!” Sa Liam och log.
”And I´m leaving in… six hours!” Harry tog min hand.
”What are we going to do without you?” Jag flinade.
”You are going to school! And Soph, keep and eye on Tyler.” När Liam sade det försvann hans leende.
”I promise. Though I don´t think it will be necessary. You know how much Alex loves you!”
”I know. But I don´t trust him!”
”I will Liam! And if he does something, I´m gonna kick his ass!” Jag log självsäkert. Harry och Liam brast ut i skratt.
”What?” Jag tittade på dem men en ledsen min.
”Oh sorry babe. But you are as scary as a… as Niall!” Sa Harry och Liam skrattade ännu mera. Jag slog till honom lätt på axeln. Drog bort min hand och låtsades sura. Han hoppade närmare mig och kramade mig bakifrån. Liam hoppade till oss och de båda kramade mig hårt. Jag kände sedan Liams hand på sidan och han började kittla mig.
”No, no, no! Stop, hahaha.” Alla visste hut kittlig jag var. Jag skrattade högt och de skrattade åt mig.
De släppte mig tillslut och de vek sig dubbla av skratt. Jag såg i spegeln som hängde på väggen att mitt hår var huller om buller och jag började skratta åt mig själv. Sen såg jag så sur ut.
”Okay, okay. Now we don´t bully our dear Sophie anymore, let´s call Alex and Philippa!” Sa Liam och tog upp mobilen. Han pratade med Alex och han lät så glad när han pratade med henne.
Efter bara tjugo minuter stod Alex och Philippa i köket med Harry och lagade någon enkel mat. Jag och Liam satt i vardagsrummet och kollade lite halvt på tv. Jag njöt av Liams sällskap. Han var alltid så snäll och lyssnade gärna om man ville prata om något. Harry ropade att maten var klar och vi hjälptes åt att bära in tallrikar och maten till vardagsrummet.
Timmarna gick och det var dags för killarna att åka. De hade redan packat och vi följde dem ner till taxin.
”Babe, I´m gonna miss you so much this week, I promise my family will get tired of me talking about you!”Harry omfamnade mig.
”Haha. Well, you know that I will miss you too, so, so much!”
”I think it´s time that you meet my family soon Sophie.” Han tittade mig i ögonen. Det var ett stort steg.
”I would like to meet them.” Han log brett. Sen böjde han sig ner och kysste mig ordentligt.
”Go now, before I won´t let you go.” Jag log snett. Liam och Alex kramades och Harry kramade om Philippa. Liam kom fram till mig och gav en mig stor kram. De packade ner väskorna i taxin och åkte iväg. Jag var förvånad över att det var så lite fans runt omkring. Men jag tror att de förstod att killarna ville vara ifred ibland. Vi hade tagit våra saker och åkte till Milkshake City för att köpa något. Där träffade vi på några som ville ta kort med oss. Philippa fick agera kameraman men fick även vara med på bilder. Många kände igen henne från bilder när vi varit i USA. Jag var egentligen inte på humör för att ta bilder, jag var helt osminkad men ställde ändå upp med ett leende. Vi åkte tillbaka till min och Alex lägenhet och slappade resten av dagen.
Kapitel 45
Philippa och jag kröp ner under täcket. Jag strök hennes hår och hennes tårar föll.
”Jag förstår inte hur han kunde vara otrogen.” sa hon med gråten i halsen.
”Inte jag heller gumman.” Vi låg länge utan att prata. Hon grät och jag försökte trösta henne med kramar. Tillslut somnade vi och jag hoppades att allt skulle lösa sig.
Killarna lämnade oss tidigt på morgonen för att hinna med intervjuer och spelningar då vi skulle åka hem imorgon. Det var så tidigt att jag var den enda vaken. Jag hade hört dem prata utanför eftersom jag vaknade av minsta lilla ljud. Så jag hade gått ut till dem och pratat. Sen gav jag dem alla en kram och Harry gav jag en lång kyss. Liam stod med mobilen medan han väntade på att de andra skulle komma tillbaka från rummen. Det var bara han och jag där just då för de andra skulle hämta något.
”Hey Soph, you know who Ed Sheeran is, right?”
”Of course I do. You two are friends I´ve heard?”
”Yes I am, the others too. He just texted that he is here in Los Angeles right now! So tonight we will have dinner with him, and then he can come with us to the hotel. Play some music.”
”Oh. I love his music! It´s so romantic and so emotional. Thank you Liam for knowing him!” Jag gav honom en kram och han flinade. De andra kom ut igen och lämnade mig efter en kyss från Harry.
Klockan var bara halv åtta så jag gick in till Philippa igen och lade mig i sängen. Hon låg med benen över halva sängen och andades tungt. Jag log.
Hon hade haft det tufft igår. Att få reda att ens pojkvän varit otrogen är inte lätt. Jag tänkte tillbaka på samtalet jag haft med Harry efter hans kyss som spridits.
”Hi babe”. Svarade han glatt.
”CAN YOU EXPLAIN WHY THERE IS A PICTURE OF YOU AND A GIRL KISSING ON THE INTERNET?” Skrek jag åt honom. Det blev tyst, vilket bekräftade allt. Tårarna strömmade nedför mina kinder.
”I can explain Soph…” Började han men jag avbröt honom.
”No, I don´t want to hear anything more from you, ever”. Skrek jag.
“But please, let me explain at least!”
“No, goodbye Harry”. Sa jag och slängde på.
Jag hade mått så dåligt. Jag ville gråta och bara ligga under täcket. Stänga ute mig från världen. Nu kände jag mest dåligt samvete för hur jag reagerat. Men att se sin pojkvän kyssa en annan tjej, undangömd från folk, tagen av paparazzi och legat ute på internet fem minuter efter händelsen, det är svårt att hantera. Jag förstod att Philippa mådde uselt. Att William gått bakom ryggen på henne, under en lång period. Jag funderade på att ringa honom. Men jag beslutade mig för att inte göra det. Jag var djupt inne i mina tankar och märkte inte att Philippa vaknat. Ingen sade något. Hennes ögon blev blanka och en tår rann ned på hennes kind. Jag sträckte ut armarna och hon kröp upp i min famn. Precis då kom Alex in, hon mötte Philippas blick och förstod direkt. Även hon kröp upp i sängen och höll om Philippa. Som behövde all tröst hon kunde få. Tillslut somnade vi alla tre. Efter flera snyftningar från Philippas sida och flera tröstande ord av oss.
Niall ringde vid lunch för att se hur det hade gått. Jag berättade att hon fortfarande mådde dåligt, såklart, men att vi planerade att gå ut för att äta. Han blev genast glad och ropade på killarna om de ville hänga med, så fort någon nämnde mat blev Niall som eld och lågor. Vi kom fram till att mötas vid en restaurang Louis önskat. Alex och Philippa höll på att byta om jag talade om vad som var bestämt. Vi tog en taxi till restaurangen och killarna hade redan gått in och satt vid ett reserverat bord.
”How are you Philippa?” Frågade Niall direkt när vi kommit till bordet.
”I´m okey, I guess.” Han gav henne en kram först sen ställde vi oss alla runt henne och gav varsin kram innan vi satte oss ner. Vi beställde maten och killarna började genast snacka om intervjun de gjort. Reportern hade tydligen gjort bort sig under när hon frågat hur det kom sig att alla var singlar. Då märkte man hur lite han visste om dem. Vi pratade lite om William, fast det var ett ofrivilligt samtalsämne. Vi skulle resa tillbaka med honom imorgon, en resa som tog ungefär 14 timmar. Så Philippa ville prata med honom. Men hon hade absolut inte förlåtit honom. Men tanken att resa 14 timmar när man bråkar är nog inte så lockande. Hon lämnade oss och vi hälsade henne lycka till. Killarna åkte iväg för att ha en sista intervju. Jag och Alex lämnades kvar vid bordet. Vår packning var fortfarande inte klar så vi begav oss tillbaka till hotellet för att packa det vi inte behövde. Vi lade oss ner på sängen i mitt och Harrys rum och drömde oss bort.
Det kändes sorgligt att lämna USA. Även om vi bara varit här i två veckor så hade det varit underbart. Om man räknar bort William-händelsen. Jag hade fått uppleva USA med min pojkvän. Min underbara pojkvän. Mina underbara vänner. Livet var helt underbart nu. Och snart skulle det tyvärr ta slut. Tillbaka till verkligheten. Till skolan, London, Tyler. Jag hade inte tänkt på honom sedan vi lämnat England. Jag hoppades på att Alex gjort detsamma. Men jag ville inte ta upp honom.
Vi gjorde oss iordning för en sista middag ute och alla var på väldigt bra humör. Eller ja, Philippa var fortfarande nedstämd. Tydligen hade det inte gått så bra mellan henne och William. Hon hade kommit tillbaka till hotellet gråtandes och slängde sig i min och Alex famnar. Vi frågade inte vad som hänt. Ville inte plåga henne. Men vi pratade tillslut och hon ville inget hellre än gå ut och äta. Så finkläderna åkte på och sminket fixades. Killarna var så stiliga i kavajer. Niall gick direkt fram till Philippa och erbjöd sin arm. Hon tog glatt sin arm i hans och vi gick mot bilarna som stod utanför hotellet. Några fåtal fans stod utanför och vinkade och skrek. Vi stannade för några bilder innan vi åkte mot restaurangen. Vi hade reserverat hela restaurangen så vi skulle få vara helt ifred. Vi bordet satt en kille och kollade på menyn.
”Hey Ed!” Ropade Liam. Killen vände sig om. Ed Sheeran. Han som hade en gudalik röst.
”Hi Liam!” Han log och de kramades snabbt.
”This is Alex, my girlfriend. Sophie and Philippa.” Introducerade Liam oss. Vi sträckte fram handen och hälsade och killarna kramade honom. Han verkade vara lite smått blyg men det skulle förmodligen släppa. Vi satte oss ner och kocken kom ut för att berätta om menyn. Allt lät riktigt smaskigt och vi gjorde våra beställningar. Samtalet flöt på och jag njöt. Ed lovade att sjunga senare på hotellet.
”So, you got Harry on your hook?” Frågade Ed mig och log. Harry slog till honom lätt på axeln.
”Haha. I guess I did. But Harry can´t resist any girl. Especially a swedish girl.” Han blinkade med ena ögat mot Harry.
”You´re lucky, he´s great!” Vi fortsatte prata om allt möjligt. Alex skålade och gjorde ett tal åt killarna från mig och henne. Jag kunde inte tacka dem tillräckligt för denna resan. Bilen styrde sedan tillbaka till hotellet. Ed hade med sig sin egen gitarr och vi alla satte oss i Liam och Alex rum. Niall började fingra på gitarren och spelade en av Eds låtar. Lego House. Hans röst fyllde hela rummet och de andra började sjunga med. Jag själv sjöng tyst då jag inte ville förstöra den fina stämman med min. Jag hade aldrig haft talang inom sång. Men att sjunga i duschen var något jag älskade, Harry tyckte bara jag var gullig när jag sjöng för full hals. Jag hade bett honom att sjunga för mig, vilket han ofta gjorde. Och alltid när jag umgicks med Niall var gitarren framme och han brukade sjunga för mig. Så musik älskade jag, men sjunga var aldrig min grej.
Jag låg bredvid Louis som smekte mitt hår långsamt medan han sjöng med. Jag blundade och njöt. Att få vara omringad av mina bästa vänner var mer än jag önskat. Och att få träffa både Justin Bieber och Ed Sheeran var drömmar som blev uppfyllda. De spelade alla olika sorters låtar, olika genrer. Tillslut började alla gäspa i kör och klockan hade blivit två. Planet gick tolv på dagen. Så vi hade ingen mer fritid. Jag hade blivit tvungen att köpa en stor resväska för att få plats med alla nya kläder och skor jag köpt under resans gång. Alex likadant.
Vi alla kramades och sade hejdå till Ed, vi bestämde också att träffas igen när han var hemma i England. Vi gick direkt för att sova och jag tror alla somnade med ett leende på läpparna.
På morgonen var det dags att packa ihop det sista och fixa inför den långa flygresan. Våra väskor transporterades till flygplatsen och jag hade mitt handbagage på axeln. Jag hade på mig ett par svarta tunna leggings och en blå, sval och kort klänning på mig. De andra hade klätt sig i liknande kläder som jag, svala och bekväma. Vi åt frukost som Liam och Zayn hade inhandlat innan vi begav oss mot flyget. Jag var inte redo för att lämna USA. En dröm hade blivit uppfylld. Jag frågade Paul om han kunde ta en bild på oss alla innan vi skulle gå ombord. Vi ställde oss med armarna runt varandra och precis när bilden togs kysste Harry mig på kinden. Jag log brett mot honom. Jag kände att Philippa plötsligt stelnade till. William kom gåendes. Vi alla blev tysta. Jag började gå fram mot honom.
”Hej Sophie.” Sa han med en skamsen röst.
”Hej William. Hur har du tänkt göra nu?” Jag kunde inte hjälpa att känna ilska fylla mig.
”Jag vet inte. Tänkte fråga om någon av killarna kanske kan tänkas sitta bredvid mig. Jag känner mig så… usel. Jag förstår inte hur jag kunde göra så mot Philippa. Jag älskar henne.”
”Men du gjorde det. Inte bara en utan flera gånger. Jag har redan sagt vad jag tycker om dig. Förstår du hur Philippa mår?”
”Men egentligen så är det inte din sak. Låt bara oss komma hem så slipper du mig.”
”Såklart det är min sak. Hon är min vän. Men jag vill inget hellre än att slippa dig. Jag kan inte fatta att jag kunde varit så kär i dig under gymnasiet! Du är ju en skitstövel helt enkelt.”
”Håll käften Sophie. Tror du är du är något speciellt. Du är inte det. Jag har aldrig brytt mig om dig, tyckte inte om dig innan. Inte nu heller. Speciellt snygg är du inte.” Jag blev tyst. Han hånlog.
”Hey, what the hell are you saying to my girlfriend?” Harry dök upp bakom mig. Tog sin arm runt min midja.
”That´s none of you business.” Sa William kallt.
”It is. And Alex translated it to me. And only because you are horrible to Philippa, you don´t have to say those things to Sophie. And she´s way better than you.” Jag hade aldrig sett Harry så arg. Men vi försökte att inte ställa till med en scen då det fanns för många vittnen.
”Oh no, she´s not. Ugly bitch.” Sa han och gick iväg. Harry gjorde ansats mot honom men jag tog tag i hans arm.
”He´s not worth it.” Sa jag. Han tog min hand.
”I love you. And I know I´ve said it a lot but I really mean it. I love you.”
”I love you Harry Edward Styles.” Vi fortsatte gå efter de andra som var på väg till gaten. Philippa kollade på mig. Men jag skakade bara på huvudet för att säga att jag inte ville prata om det.
Vi kom ombord och William satte sig inte med oss. Som tur var. Jag och Harry satt bredvid Louis och jag lutade mig bakåt och mot Harrys axel. Somnade genast.
Kapitel 44
Jag kände hur ryggen var lite öm efter natten på golvet. Harry låg med armen runtom mig. Jag kysste honom försiktigt på läpparna och hoppades att han skulle vakna. Men han andades fortfarande djupt och långsamt. Jag lyfte sakta på hans arm och reste mig på armbågarna för att se om de andra var vakna. De alla sov tungt. Jag log när jag såg mina vänner. Liam och Alex låg tätt intill varandra i sängen och Alex höll om honom. Louis låg vi deras fötter med armar och ben utsträckta. William låg bakom Philippa med hans ansikte i hennes nacke. Zayn och Niall låg bredvid varandra och de båda gav ifrån sig låga snarkningar. När jag lade mig lade mer ner igen möttes jag av två trötta ögon.
”Hi babe.” Viskade han med en hes morgonröst, vilket jag tyckte var riktigt sexig.
”Hello handsome.” Han drog min intill sig och kysste mig. Vi drog täcket över huvudet och fortsatte.
Denna dag hade killarna en spelning och vi valde att följa med. Vi ställde oss i kö som alla andra förväntansfulla tjejer, ja inte bara tjejer, men alla vet att killarna hade mest kvinnliga fans. Såklart kände vakterna igen oss och sa att vi fick stå längst fram, men vi avböjde för att låta andra tjejer komma längre fram. Det kanske var deras enda chans att se dem live. Alex och jag blev igenkända av många och ställde upp på bilder. De var riktigt gulliga och väldigt trevliga. De hälsade oss lycka till och gick till deras sällskap och verkade vara väldigt uppspelta. Att få göra någon så glad genom att ta en bild, det gjorde mig riktigt lycklig. Jag kunde förstå varför killarna älskade vad dem gjorde.
Det var fullt i lokalen och det började jublas och skrikas. Killarna hade nog kommit. Jag var inte speciellt lång så jag såg inte scenen så bra. De började med ”I Want” och publiken sjöng med, även vi. William stod lite smått obekvämt och sjöng med lite då och då. Killarna hade börjat med en rolig grej till varje spelning, att byta ut textrader i låtarna. Så i ”I Want” sjöng de plötsligt
”We want, we want, we want, we want Alex.
We want, we want, we want, our Sophie.
We want, we want, we want, to be loved by them”
Efter konserten var det dags för signering och Alex, jag, Philippa och William åkte till en restaurang för att äta. Efter en stund sa William att skulle träffa en kompis som bodde här i Los Angeles. Vi tjejer stannade kvar och åt upp innan vi styrde mot shoppingdelen. Vi kom ut från varje affär vi var inne i med åtminstone en ny påse med kläder i. Jag stod ensam utanför en väldigt lyxig butik, vad det såg ut som, och beundrade kläderna som hängde på skyltdockorna. Philippa och Alex hade gått för att köpa något att dricka, jag var fast med kassarna. Jag såg William gå på andra sidan med en Starbucks kopp i handen. Jag tänkte ropa på honom men såg att en tjej slöt upp vid hans sida med en kasse i handen. Jag hejdade mig. Så det var hans kompis. Inget fel med att det var en tjej. Men något kändes inte rätt. Jag följde dem med blicken. De såg glada ut och gick längs gatan. Men de stannade. Han böjde sig ner och kysste henne. Jag blev fylld av förvåning och ilska samtidigt. Jag tittade runt för att se om Philippa och Alex syntes till, som tur var gjorde de inte det. Skulle jag berätta, skulle jag konfrontera William om det? Berätta för Harry, Alex? Jag var så djupt inne i mina tankar så jag märkte inte att Alex och Philippa stod plötsligt bredvid mig.
”Har det hänt något, du ser chockad ut.” Det var Alex som frågade. Jag tittade genast runt omkring oss efter William, men såg honom inte. Lättnad sköljde över mig.
”Nejdå. Köpte ni inget?” De hade båda tomma händer.
“Haha. Åh nej, det glömde vi helt bort! Vi får köpa något nu.”
Tillbaka på hotellet var killarna ganska trötta. Konserter och signeringar tog mycket energi. Hämt-mat stod på golvet och vi hade bildat en ring. Men alla låg ner. Det spelades Christina Aguileras Oh Mother i bakgrunden. Stämningen blev automatiskt lite halvsorgsen. Jag bestämde mig för att konfrontera William om vad jag sett tidigare.
”William, kan jag få prata med dig? Privat.” Alla vände blicken mot mig, förvånade.
”Javisst.” Även han lät förvånad. Vi ställde oss upp och gick in i Alex och Liams rum.
”Så, vad ville du prata om?” Sa han leendes.
”Älskar du Philippa?” Sa jag kallt, utan att besvara hans leende. Hans läppar drog ihop sig till ett smalt streck.
”Såklart jag gör, varför frågar du det?” sa han lugnt.
”Vem träffade du idag, jag snappade inte upp namnet.”
”Lauren.”
”Så, hon Lauren. Är hon din andra flickvän?” Han kollade med stora ögon.
”Vad fan säger du?” utbrast han argt.
”Ja, du kysste ju henne innan. Har jag fel, men brukar man inte kyssa någon man gillar väldigt, väldigt mycket? Eller kysser du dina vänner?” Han öppnade munnen för att säga något. Men jag avbröt honom. ”Och, du ska ha jävligt klart för dig att om du är otrogen mot Philippa, då kan du räkna med att du förlorat sju vänner.”
”Du ska ha jävligt klart för dig att du inte säger så mycket som ett ord vad du såg idag!” skrek han.
”Jo det kan du räkna med att jag kommer. Men jag vill bara veta, vem är Lauren?” skrek jag tillbaka.
”Lauren är en tjej som jag har pratat med i över två år. Jag älskar henne. Men inget har hänt.” Jag fnös.
”Och tror du att jag ska tro på det, snälla du, jag är inte dum!”
”Okej, jag har varit otrogen mot Philippa!” Skrek han ännu högre. Precis då öppnades dörren och Philippa kom in. Hennes ansiktsuttryck visade att hon hört det han nyss sa. Hon vände sig om och gick ut mot lobbyn.
”Nej, älskling. Förlåt. Jag kan förklara!” Han följde efter henne.
”William. Släpp mig. Nu. Jag vill inte höra mer. Okej? Hörde nog. Låt mig vara!” Han tog tag i hennes arm men hon skakade av sin hans hand som om hon fått en elstöt. Jag såg att tårarna rann. Alex följde efter henne och jag stannade.
”Can someone please let us know what is going on!” utbrast Harry.
”I´m so sorry babe. I forgot. Yeah I can tell. Philippa´s so called, boyfriend, cheated on her.” William såg hatisk ut. Jag slog vad om att min röst lät mer hatisk än hans blick såg ut. Killarna såg chockade ut.
”Will, how could you do that?” frågade Liam.
”I made a mistake!”
”Yeah. But you kissed Lauren today, and then here you are, acting like nothing. How can you lie to Philippa? Right to her face. You are so dead to me.”
”Harry cheated on you, and you forgave him!” Skrek William. Min haka föll till golvet. För det första, hur visste han om det? Och för det andra, varför drog han upp det nu?
”I didn´t sleep with someone.” sa Harry tyst.
”William. Gå snälla. Innan vi båda kommer säga saker vi egentligen inte menar. Jag tycker om dig, men just nu måste du åka här ifrån. Åk till Lauren. Jag tycker inte om henne, men åk dit. Nu!” Jag försökte lugna ner mig själv. Utan ett ord gick han ut. Lämnade oss sex förvånande. Då fem av oss inte förstått vad jag nyss sagt. Harry tog min hand. Jag kollade in i hans ögon och han log halvt. Han drog mig intill sig och det blev alldeles tyst i rummet. Plötsligt kom Alex och Philippa tillbaka.
”How are you Philippa?” frågade Niall. Man såg på henne att hon hade gråtit, svart under ögonen och svullen.
”I´m, okey.” hennes röst var spräcklig. Niall gick fram mot henne och gav henne en kram. Liam gick också fram till henne, Alex, Zayn, Louis, Harry och jag gjorde likadant.
Philippa fick sova inne hos mig, Harry erbjöd sig att sova inne hos Louis, Zayn och Niall. Alex erbjöd sig att sova med oss, men jag visste att hon ville vara med Liam. Philippa sa att det var okej och vi alla sa god natt utanför Liams och Alex rum. Våra hotellrum låg i fyra rum i rad. Väldigt bra och nära. Killarnas säkerhetsvakter sov på ett annat plan. Philippa och jag kröp ner under täcket. Jag strök hennes hår och hennes tårar föll.
”Jag förstår inte hur han kunde vara otrogen.” sa hon med gråten i halsen.
”Inte jag heller gumman.” Vi låg länge utan att prata. Hon grät och jag försökte trösta henne med kramar. Tillslut somnade vi och jag hoppades att allt skulle lösa sig.
Kapitel 43
Previous:
På söndag kväll åkte vi till flygplatsen med våra tunga väskor. Sedan gick vi på planet som skulle ta oss till Los Angeles. Klockan var tio på kvällen och vi kom fram cirka fem på morgonen, vi åkte därför direkt till vårt hotell och lade oss i sängarna direkt. Ännu en tidsskillnad, klockan var bara två på natten här och klockan tio på morgonen i Storbritannien. Nu skulle vi sova för att sedan njuta av Los Angeles.
Vi vaknade utvilade men trötta. Jag ville slösa någon minut av tiden här, Los Angeles var min drömstad. Det var hit jag alltid velat flytta. Första dagen hade vi ledigt, eller rättare sagt, killarna hade ledigt. Vi andra var alltid lediga. Det var väldigt kaotiskt på vissa ställen, vi hade med oss Paul, deras livvakt och han följde oss var än vi gick. Men de flesta som kom fram frågade snällt om en bild och sedan gick de. Vi hade det underbart trots kaoset. Vädret var fantastiskt och solen strålade. Alla var på bra humör och allt var perfekt. Harry och jag höll handen och gick väldigt nära varandra. Det var många som kommenterade att vi passade så bra tillsammans. Alex och jag hade fått mycket uppmärksamhet på sistone, all uppmärksamhet hade kommit när Harry och Liam twittrat om oss för första gången. De flesta var positiva till vårt förhållande men som alltid fanns det någon som skulle hata. Jag förstår inte hur man kan hata en person man inte känner? Jag försökte att ignorera det och fokusera på det positiva. Vi hade shoppat mycket kläder här också, jag skulle behöva en till väska, bara till de kläder och saker jag köpt i New York och här. Men det var värt det.
På kvällen gick vi ner till en strand och hade picknick. Vi planerade att gå ut imorgon, men vi alla hoppades på att vi skulle få bli lämnade ifred av fans.
”I think we should have a toast, to the guys, except me of course. But thank you for this trip and for letting me and Philippa come along!” William höjde sitt glas. Vi andra gjorde likadant och log.
”And a toast for Alex and Sophie. Without them we wouldn´t know each other. So, to them!” Louis log mot mig och Alex.
”I want to thank you guys as well. I love you, all of you. You are so special and I´m so glad that I met you.”
”Now, let´s dance!” Utbrast Harry och satte på musik från högtalarna vi tagit med innan. Vi ställde oss upp och började dansa runt i sanden. Det började med att alla dansade tillsammans men slutade med att alla blev ”arga” på mig och Harry för att vi började kyssas. Vi gick mot bilen sakta och trötta. Vi sade god natt till varandra och alla gick mot sina hotellrum. Jag och Harry delade, Alex och Liam, Philippa och William och Zayn, Louis och Niall hade ett rum. Harry och jag bytte om och jag kollade igenom allt jag köpt under resan, jag ångrade inte ett enda köp. Vi lade oss i sängen och pratade.
”So, what are we doing this week?”
”Well, we have some concerts and interviews, but we have a lot of free-time.”
”Great. Because I love this city, even though I´ve never been here. But I have been dreaming of going here for my whole life”.
“I love the heat, and the beaches are great. And the girls here are beautiful.”
“The girls? You don´t like girls?” Han gjorde en förbryllad min.
“You like women, not girls. Except me of course”. Han flinade sarkastiskt.
“Ha-ha. I like all females, young or old.”
“I know. And can you believe that you are in a relationship with a girl that´s one year younger than you?”
“Well, you are a special lady”. Han kysste mig och strök handen över mitt hår.
Vi gick upp sent och latade oss. Killarna hade även denna dag ledig. Jag och Zayn bestämde oss för att ta en promenad men de andra valde att stanna på hotellet eller gå runt i staden.
”So, how do you like the holiday so far?”
”I love it. Thank you so much Zayn!”
”No problem. I have another surprise.” Jag tittade på honom förvånat. ”I´m dating someone.”
”And you haven´t told me?” Jag slog till honom lätt på axeln.
”Sorry. But I haven´t told anyone yet. Not even Liam.”
”I´m so glad. Who is she?”
”Her name is Perrie, from Little Mix.” Jag sken upp.
”I love her, she is so amazing!”
”Yeah. But we have only seen each other a few times.” Jag blev glad för hans skull och kramade honom hårt. Han log och vi fortsatte gå längs stranden.
När vi kom tillbaka till hotellet var klockan fyra. De andra hade inte gjort mycket, spelat kort och förmodligen inte rört sig ur fläcken.
”I know something we can do!” Utbrast Niall. ”We can go to Universal Studios!?” Alla blev glada. Vi bestämde genast för att åka dit. En halvtimme senare var vi på väg. Vi var väldigt entusiastiska på att få komma dit. Det var mycket folk, men det var bra, då såg man oss mindre. Men såklart kom det fram en del fans. Jag såg tjejer som smygfotade oss, riktade försiktigt mobilen mot vårt håll. Vi åkte massor av olika åkattraktioner. Vi fick träffa olika karaktärer också, vi hade riktigt roligt. Efter några timmar begav vi oss mot hotellet, alla skulle göra sig iordning och fräscha upp sig för att gå ut. Även om vi inte kunde dricka kunde vi ha roligt. Louis var den enda som kunde dricka eftersom han är 21. Vid tio skulle vi gå ut och alla var på riktigt bra humör. Vi samlades i utanför rummen, alla såg väldigt bra ut. Alla killar hade gjort sig riktigt snygga. Tjejerna med. William såg extremt bra ut. Han höll runt Philippas midja och jag försökte att inte tänka på honom. Jag har min egen pojkvän, som stod bredvid mig. Jag lade hans armar runt mig och han protesterade inte. Zayn och Liam pratade lite om vilka ställen vi skulle kunna gå till.
”Before we go, Zayn has something to say!” Alla vände blicken mot Zayn. Han tittade på mig och såg ut att tycka blandat om det jag sa. Både glad men lite arg.
”Um, yeah. You all know who Perrie from Little Mix is?” Alla nickade. ”We are… dating. We have seen each other for a few times. But I like her.” Allas munnar formades till leenden. Killarna slängde sig mot honom och kramades. Vi andra slängde oss in i gruppkramen. Sedan gick vi ut från hotellet och till något ställe killarna valt. Jag kände på mig att kvällen skulle bli lyckad. Det blev den också, vi dansade för fullt och bara levde för nuet. Harry var extremt snygg och jag ville bara kyssa honom. Något som var bra med Harry var att han älskade kyssar, han skämdes inte för att visa det. Jag dansade mycket med Louis, som tyckte om att dansa, mycket. Han hade även fått i sig alkohol som gjorde att han gillade att dansa ännu mera. Vi gick hemåt runt halv ett och fortsatte festen på hotellet. Vi satte på musik och dansade runt. Tillslut blev alla trötta och det bestämdes att vi skulle sova allihop i Liam och Alex rum, vi hämtade kuddar och tecken och lade oss på sängen och golvet. Inte vidare skönt, men mysigt. Harry drog mig intill sig och lade handen på min kind, sedan kysste han mig och jag lade armarna runtom honom. Vi småpratade och jag hörde hur en efter en somnade, det blev tystare och tystare och tillslut var jag ensam vaken. Jag lade mig närmare Harry och försökte sova på det hårda golvet.
Ursäkt.
Ny design!
Kapitel 42
Vi åkte mot ett ställe som var väldigt välbefolkat, vi började genast dansa och bara hade kul. Musiken var bra och allas humör var toppen, festen här följdes av en efterfest på vårt hotellrum, bara vi såklart. Men det var alkohol inblandat och alla blev smått fulla. Även om ingen lagligt drack här i USA. Vid halv fyra låg jag i sängen med Harry bredvid mig. Imorgon, eller senare idag blir det väl eftersom klockan var halv fyra, skulle vi få åka till en studio när en artist skulle spela in några låtar.
Jag vaknade seg och trött, jag kollade på klockan, 12.26. Jag tvingade mig själv ur sängen för att duscha. Harry låg kvar och snarkade. Jag log. Sen tog jag med mig kläder in till badrummet och vred om värmen och steg in i duschen. Jag drog på mig ett par shorts och Harrys tröja sen gick jag och lade mig bredvid honom. Han vaknade till och tog mig i sin famn. Jag somnade igen.
”Who are we going to meet?” Frågade Alex killarna i bilen på väg till studion.
”That´s a surprise. But I think you´ll like him”. Liam flinade.
”Aha, so it´s a him!” Sa jag och log. Jag började tänka på alla olika manliga artister som killarna skulle kunna ha kontakt med.
Vi kom fram till huset där studion låg i, vi gick in och väntade på den okända artisten. Plötsligt kom det in en kille med några äldre killar runt om sig. Justin Bieber. Jag kände igen de andra, Scooter Braun, Dan Kanter och Alfredo Flores. Jag trodde jag skulle svimma. Alex, jag och Philippa stirrade på varandra, alla vi tre älskade Justin Bieber. Men jag var nog mest galen. Jag visste även att Niall gillade Justin väldigt mycket. Dem andra såg väldigt entusiastiska ut.
”Hey guys!” Utbrast Justin och kom fram och hälsade på alla med en kram. När jag kramade honom fick jag andas lugnt för att inte få ett nervöst sammanbrott.
”Who are you?” Frågade Scooter William och Philippa vänligt.
”They´re my friends from home”. Svarade jag och log mot dem. Han log.
”Okey, and you are Harrys girlfriend?” Jag nickade.
”So, wanna hear some songs from Believe?” Frågade Justin och tittade upp från mobilen.
”Yes!” Sa vi alla i kör. Han växlade några ord med producenten som satt vi mix-bordet innan han satte sig ner och musik började spelas. Efter någon minut stängdes den av.
”That was a great song, what´s it called?” Frågade jag. Förstod inte riktigt att jag pratade med Justin Bieber.
”All Around The World”. Sa han och log brett.
”That was different from your other songs, but great!” Sa Niall. De andra instämde.
Han spelade upp fem låtar allt som allt, sen skulle han spela in några låtar, vi fick lyssna. Det var riktigt coolt att får vara i studion, se hur allt går till. Jag hade aldrig hängt med killarna, men tänkte definitivt göra det nu. Efteråt satt vi alla och lyssnade medan Dan spelade gitarr och killarna och Justin sjöng lite. Vi var där några timmar innan Justin var tvungen att åka, killarna sa hejdå till honom och Harry viskade i mitt öra att jag skulle få prata lite själv med Justin jag mimade ”I love you”, Philippa och Alex log och jag visste att jag skulle få berätta allt i detalj sen.
”So, you´re Harrys girlfriend?” Frågade Justin och scrollade på mobilen. Vi var ensamma i rummet, Scooter hade gått tillsammans med de andra.
”Yeah. Okey, I just gotta say this, I love your music, I´m a big fan”. Han tittade på mig och log.
”Haha, thanks. Did you like the songs?”
”Yes, they are very, grown up songs, a bit different from Baby and One Time, but I love it!”
”That´s what I wanted, I am 18 now, not 14, so”.
“This may sound… silly. You don´t have to do it if you don´t want to, but can I take a picture with you? So I can show my friends in Sweden that I met you, they will never believe me”. Jag rodnade lite.
“Yeah sure! You´re from Sweden, cool. Your English is very good!”
“Haha, thank you”. Justin ropade på Dan att han skulle ta kort. Jag gav honom min mobil och ställde mig bredvid Justin. Han lade sin arm runt min midja och vi båda log åt Dan. Sen pussade han mig på kinden på nästa bild. Mitt hjärta slog ännu hårdare. Han kramade mig och vi gick ut tillsammans till de andra. Han sa hejdå och tackade för stunden, sedan gick han in i sin bil med de andra. När bilden var bortom sikt började jag och tjejerna att skrika.
”Fattar ni att det var Justin freaking Bieber!!??” Utbrast jag.
”Oh my god. I love Justin. Thank you so much guys. And Niall, how are you feeling?” Alex log.
”Well, It felt amazing. Before I could only dream of meeting him, and here I am”. Han såg överlycklig ut.
”Sophie, tell us about what you said now to Justin!” Utbrast Philippa. Jag berättade kortfattat och visade bilderna. Jag sneglade på Harry och såg att han såg en aning avundsjuk ut.
”Harry, I love you. But this is Justin Bieber we are talking about. I have loved him since One Time came out!” Han flinade och lade handen på mitt lår och kysste mig.
”He may be Justin Bieber, but I am the only one who can do that”.
Resten av dagen spenderades på att shoppa ännu mera kläder, mestadels åt oss tjejer, men även killarna fick med sig några plagg. Lördagen och söndagen gick snabbt och vi fick sitta backstage under deras konserter. På söndag kväll åkte vi till flygplatsen med våra tunga väskor. Sedan gick vi på planet som skulle ta oss till Los Angeles. Klockan var tio på kvällen och vi kom fram cirka fem på morgonen, vi åkte därför direkt till vårt hotell och lade oss i sängarna direkt. Ännu en tidsskillnad, klockan var bara två på natten här och klockan tio på morgonen i Storbritannien.
Nu skulle vi sova för att sedan njuta av Los Angeles.
Kapitel 41
Idag var alla lediga och vi skulle hitta på roliga saker att göra, sen på kvällen skulle vi alla ha ”dejt” med våra partners, förutom Niall, Louis och Zayn som skulle gå ut någonstans. Jag och Harry skulle äta på en restaurang och sen åka till Central Park. Liam och Alex skulle äta och sen gå på bio, Philippa och William skulle också äta någonstans och sen skulle de gå ut, tror jag. Men först skulle vi ner och äta frukost. Vi skulle möta de andra där ner om en halvtimme, så jag och Harry låg kvar i sängen.
”I could lie like this forever”. Sa han och höll om mig.
”Me too. But today we are going to do so much fun things. And by the way, when are we going to the studio with a famous artist?”
”Tomorrow. And on Saturday and Sunday we are having two concerts and one interview. Then we are flying to Los Angeles! ”
”Yes, I can´t wait until we are there! I have always wanted to go there”.
”Me too, I´ve never been there. Sophie, you don´t know how beautiful you are, really. ”
”Aww Harry, you are too sweet”.
”I love you, so much!”
”I love you too!” Jag lade mig ovanpå honom och kysste honom passionerat.
Vi klädde på oss och gick ner för att möta de andra. De såg ut att vara ganska pigga och förväntansfulla. Vi tog vår mat och satte oss ner och började planera dagen. Vi ville alla utforska New York, eftersom ingen av oss hade varit här innan. Harry avslöjade att vi alla skulle få åka helikopter över staden, men vi fick dela på oss i två helikoptrar, vi var väldigt många. Jag hade aldrig åkt det innan men alltid velat göra det. Jag fick fjärilar i magen av att bara tänka på det.
”What are we going to eat?” Frågade Niall. Såklart skulle han redan prata om lunch, fastän vi satt och åt frukost.
”I don´t know, what do you think?” Frågade Liam alla.
”I think we should just pick a random restaurant and go there”. Sa William och log.
”Sound great!” Sa Alex.
Vi fortsatte planera och bestämde att vara ganska spontana. Vi åt upp och alla gick för att göra sig iordning och sedan åkte vi mot första stället, helikopteråkning. Jag skulle åka med Philippa, Louis och Alex och William, Harry, Liam, Niall och Zayn skulle åka tillsammans. Vi pratade med dem som skulle flyga och jag kände hur nervositeten kom. Jag tyckte inte om flygplan men hade alltid varit fascinerad av helikoptrar. Vi satte oss och spände fast bältena, sen fick alla varsitt headset så man skulle kunna prata när man var uppe i luften.
Efter vi åkt över staden tog vi oss vidare runt i bilar, vi stannade vid en underklädes butik som hade stängt bara för oss och alla provade lite och fick med oss några kassar. Niall var hungrig så vi åkte till McDonalds som var det första vi kom på för att äta lite snabbt, där inne kom det fram massor av fans som ville ta bilder, killarna frågade först oss, vi hade ju som sagt vår lediga dag, men såklart nekade vi inte fansen ett par bilder. De ville även ha bilder med mig och Alex, jag blev lite förvånad men ändå inte, jag förstod att jag var känd utav fans, om man är Harry Styles flickvän blir man igenkänd. Många undrade vilka William och Philippa var, de ville ta kort med dem också.
Vi åt upp maten och skyndade ut till bilarna. Sedan skulle vi åka och se Frihetsgudinnan, jag ville se alla se värdigheter som fanns. Vi åkte sedan till platsen där World Trade Center låg, det var riktigt hemskt att se alla namn som var skrivna. Namnen på alla dem som dött i attacken.
Sedan begav vi oss till hotellet, vi satte oss i Liam och Alex rum och Niall hade med gitarren och de började sjunga lite, vi andra sjöng med i låtarna.
”I feel kind of bad that I don´t know your song” Sa Alex. Killarna log.
”You don´t have to Philippa!” Liam log vänligt.
”No, you´re wrong, everyone has to know our songs or else, they can leave!” Utbrast Louis med ett leende på läpparna. Vi stannade på hotellet tills klockan blev åtta, då gick jag och resten av tjejerna för att göra oss iordning för kvällen. Jag tog på mig en blå långklänning jag köpt i New York, och en svart kavaj över. Håret var lockat och jag kände mig redo för dejten med Harry. Alex hade en röd kortklänning och var riktigt fint sminkad, Philippa hade en blommigklänning och även hon var riktigt fint sminkad. Vi bestämde oss för att alla skulle träffas vid hotellet klockan elva, så skulle vi gå ut tillsammans.
Vi gick ner till lobbyn där killarna väntade. Jag log brett när jag såg min lockiga pojkvän, han var riktigt stilig i kavaj och finbyxor. Liam och William hade också kavaj, William hade fluga, som han alltid haft under gymnasiet. Det var det Philippa föll för. Louis, Zayn och Niall var också uppklädda, alla log åt oss när vi närmade oss dem.
”You look… beautiful. All of you”. Harry log.
”You guys look so handsome!” Utbrast Alex. Vi pratade lite om vart vi skulle åka senare och sedan åkte jag iväg med Harry och Liam & Alex, Philippa & William och Louis, Zayn och Niall.
Vi åkte till en restaurang som såg ut att vara väldigt dyr, vi fick ett bord som var avskilt från de andra så vi skulle få vara lite ensamma. Vi beställde mat och väntade förväntansfulla.
”Sophie, you look so beautiful tonight. I am so lucky to have you as my girlfriend”.
”Harry, you don´t know how lucky I am. So many times I have wondered how I could end up as your girlfriend. I´m just a normal girl from a town in Sweden”.
“I love you”. Sa han enkelt och log.
“I love you so much”. Maten kom precis och den såg riktigt god ut. Vi slukade maten och bestämde genast efterätt. Allt var perfekt. Vi pratade om framtiden och L.A. och allt möjligt. Samtalet bara flöt på som det alltid gjorde. Det tog slut för snabbt och vi lämnade restaurangen. Vi träffade på några fans, Harry tog några snabba kort med dem och förklarade att vi hade en dejt, de var så söta och tog snabbt sina bilder och sedan gick de.
Vi gick mot Central Park, det började bli mörkt och det var inte så mycket folk. Harry vecklade ut en filt han hade haft med sig och sedan lade vi oss ner på gräset. Han hade även med sig en filt som vi kunde ha på oss.
”Harry, let´s do it”. Jag hade funderat länge på det med sex. Jag hade aldrig haft det och visste att Harry hade och ville ha det. Det kändes så rätt. Tryggheten jag ville ha fanns där.
”Here?” Han såg förvånad ut, men samtidigt lekte ett leende på hans läppar. Jag nickade.
Alex perspektiv:
Vi tog bilen till en restaurang som såg riktigt mysig ut. Liam var en sådan gentleman och öppnade bildörren åt mig. Vi fick ett bord som han hade reserverat. Vi beställde en tre-rätters-middag.
”This restaurant seems really expensive”.
”Don´t worry. When you are in One Direction you have money”. Han flinade. ”So, have you enjoyed this week in New York?”
”It has been amazing. I am from now on in love with this city!”
”Yeah, it is pretty amazing here. Something else that is amazing is you Alex”.
”You are amazing Liam, perfect”. Första rätten kom och den var lika god som den såg ut.
Kvällen fortsatte att vara underbar. Vi hade så mycket att prata om. Det jag älskade med Liam var att man blev så lugn när man var i hans närvaro. Vi bestämde oss för att gå och se en bio, vi smög in så att ingen skulle märka oss. Sätena längst bak ville Liam ha. Och även om vi missade en del av filmen på grund av lite mys verkade filmen vara bra. Liam lade armen runt mig och drog mig intill sig. Jag var lyckligast i världen.
Sophies perspektiv:
Vi var på väg till hotellet för att byta om och sedan gå ut med de andra. Det pirrade i min mage när jag tittade på Harry. Kvällen hade varit underbar. Jag älskade honom så mycket. Jag var glad över mitt beslut jag gjorde i parken. Det var underbart. Harry log och tittade ut genom fönstret. Vi mötte de andra och alla verkade vara riktigt lyckliga. Jag frågade en vakt vid hotellet om han kunde ta en bild på oss alla. Jag ville minnas denna resa för evigt. VI gick upp och tog på oss lite mer ”fest” kläder och killarna tog av sig sina kavajer och bytte till chinos/jeans och t-shirts.
Vi åkte mot ett ställe som var väldigt välbefolkat, vi började genast dansa och bara hade kul. Musiken var bra och allas humör var toppen, festen här följdes av en efterfest på vårt hotellrum, bara vi såklart. Men det var alkohol inblandat och alla blev smått fulla. Även om ingen lagligt drack här i USA. Vid halv fyra låg jag i sängen med Harry bredvid mig. Imorgon, eller senare idag blir det väl eftersom klockan var halv fyra, skulle vi få åka till en studio när en artist skulle spela in några låtar.
Kapitel 40
Vi gick upp tidigt och åt frukost själva, sedan gick vi ut för att hitta de bästa affärerna New York hade att erbjuda. Vi gick till Forever 21, Victoria Secret, Macy´s och alla möjliga affärer. Vi satte oss lite senare på eftermiddagen utmattade på ett litet café och beställde varsin chai latte. Jag hade hittat massor av kläder, linnen, shorts, jeans, skor och smink. Philippa och Alex hade hittat minst lika mycket. Solen sken och det var cirka 15 grader, bra väder för shopping. Det var väldigt mycket folk, överallt. Det var det i London också, men här kryllade det av människor som var på väg åt olika håll. Vi hade åkt hem med första omgångens kassar till hotellet, denna runda skulle bli shopping åt killarna, se om vi hittade något. Jag hittade färgade chinos och randiga tröjor åt Lou, då skulle han bli glad. Jag köpte lite åt Harry med, Alex till Liam. Sen köpte Philippa skjortor och flugor till William, han var en sådan kille som klädde sig lite gubbigt, men var väldigt snygg i det. Egentligen var han väldigt olik killarna, men humor, det hade han. Det var nog därför han kom överrens med killarna så bra.
Klockan var halv elva och alla var tillbaka på hotellet, som gårkvällen samlades vi i mitt och Harrys rum. De berättade om sin spelning och alla galna fans, här var de extra galna, men jag kunde förstå dem, hur ofta skulle One Direction komma hit? Vi berättade endast lite kort om vår dag, de var inte speciellt intresserade av shopping. Vi satt sedan och pratade ett tag men sedan blev alla så trötta och tillslut var jag och Harry ensamma i rummet.
”So, did you have a nice day?”
”Yes, I had a lot of fun. I love New York!” Jag log.
”The fans here are crazy, but I can´t say I hate it when there´s hundreds of girls screaming after you”.
”I know you love the attention. Just remember that you have a girl who will always be there for you and will always cheer for you”. Han log.
”I will never forget that. Do you want to take a shower?” Han blinkade flörtigt.
”Do you remember the last time you asked that?”
”Yes, you said you were busy then, but now you aren´t”.
”Then what are we waiting for?” Han log glatt, vi gick in i duschen och jag vred på värmen, jag duschade så varmt att huden blev alldeles rödflammig efteråt.
Efter duschen lade vi oss i sängen, jag hade på mig några nya underkläder som jag köpt från Victoria Secret, Harry gillade dem väldigt mycket och vi låg och kysstes ett tag innan vi somnade, båda med ett leende på läpparna.
Ännu en dag i New York. Idag skulle killarna ha spelning och vi andra skulle bara ta det lugnt. William och Philippa skulle åka iväg själva så det var bara jag och Alex kvar. Vi bestämde oss för att åka in på ett spa och njuta. Vi fick helkroppsmassage och ansiktsbehandling, efteråt var vi helt mjuka i kroppen, men också ömma, min massör hade tryckt riktigt ordentligen i mina axlar. Vi åkte sedan och köpte massa sötsaker och gick till Alex och Liams hotellrum och lade upp allt på sängen och satte sedan på tv:n. Det fanns mycket att välja på så vi valde en romantisk film och pratade samtidigt om allt möjligt. Jag saknade våra sådana här stunder. Vi hade varit så mycket med killarna att vi hade glömt bort hur roligt vi två hade tillsammans. Men nu under de här två veckorna skulle vi få mycket tid till det eftersom killarna hade många spelningar och intervjuer. Jag längtade tills vi skulle till Los Angeles, där det var varmt och fanns fina stränder. Vi bestämde oss för att sova en liten stund innan vi skulle möta Philippa och William för middag.
Restaurangen vi skulle äta på var väldigt välbefolkad, så det var troligtvis god mat. Vi fick vårt bord och skulle beställa. Allt såg väldigt lockade ut på menyn men tillslut bestämde vi oss och beställde.
”Så, hur har er dag varit?” Frågade jag William och Philippa.
”Vi har haft det väldigt mysigt, vi handlade lite mat och sådant till en picknick i Central Park, sen har vi gått runt lite och sett på stadens se värdigheter”. Sa Philippa.
”Åh vad mysigt!” Alex log.
”Vad har ni haft för er idag då?” Undrade William.
”Vi åkte till ett spa, sen har vi ehm, kollat på film och pratat lite”. Jag nämnde inte att vi hade köpte massa sötsaker.
När vi ätit upp var klockan sju och killarna borde vara klara vid denna tiden. Jag ringde Zayn och frågade vart dem var, de hade inte åkt därifrån än men de var snart klara, vi bestämde för att ännu en kväll stanna inne på hotellet, de ville inte att fans skulle förstöra något om vi skulle ut. Visst älskade de deras fans, men det kunde ibland bli väldigt jobbigt att aldrig få vara ifred. Vi begav oss hotellet och stannade först vid en affär och köpte lite godsaker att ha till kvällen. Jag borde kanske börja träna, så mycket mat och godis som jag har ätit under tiden jag hängt med killarna har jag nog aldrig ätit. Även om jag inte brydde mig så mycket om sådant egentligen så ville jag träna, det skadar ju aldrig att se bra ut och må bra inombords. Men ikväll skulle det ätas!
Vi tog på oss mjukiskläder och satte oss i mitt och Harrys rum, igen, och väntade på att killarna skulle komma. Jag passade på att prata lite med William.
”Så William, vad tycker du om killarna?”
”Jo dem är väldigt roliga, dem har en väldigt, underlig humor. Men dem är trevliga att hänga med”.
”Ja deras humor är ganska oslagbar. Men jag gillar det, man har aldrig tråkigt med dem!”
”Nej verkligen inte. Jo jag hörde från Philippa att ni hade glömt bort henne”. Jag rodnade lite.
”Eh, ja det gjorde vi väl. Men jag har haft väldigt mycket att tänka på nu. Men hon har inte precis tänkt på oss heller”. Han log.
”Sant. Men det var väldigt roligt att ni tänkte på henne. Förresten, kommer du ihåg förra året när du och hon kom till mig och min rumskompis och hängde?”
”Haha, ja. Det hade jag glömt bort. Åh vad nervös jag var då”. Jag rodnade ännu en gång, William var extremt snygg och jag hade tyckt det under hela ettan.
”Jasså, det visste jag inte. Jag och Vinh hade väldigt roligt med er, ni var väldigt roliga att hänga med. Sen blev det ju att jag och Philippa hängde mycket mer, hehe”.
”Hehe, tänk dig själv att du om du gick i ettan och skulle hem till två killar i trean”.
”Äh, vi är inte så farliga. Vinh tyckte om dig”. Jag log.
”Han var så söt, och rolig”. Han skrattade. Philippa och Alex hade varit väldigt inne i någon tv-serie som gick på tv men den slutade och de satte sig med oss, precis då kom killarna in och satte sig på golvet utmattade. De berättade om sin dag och vi våra, sen satt vi där och bara pratade. Jag var så glad, jag kollade på alla och insåg hur mycket de betydde för mig. Alla åtta.
Kapitel på G
Kapitel 39
”Was she with Tyler?” Frågade Harry. Jag nickade.
“Please, don´t think about that now, talk to her tomorrow. Now I want to kiss you. My beautiful girl”. Han log brett. Jag la mobilen på sängbordet och släckte lampan, sen vände jag mig om mot Harry och kysste honom. Ja, nu var jag lycklig. Jag försökte att inte tänka på Tyler, men han fanns där, och det irriterade mig att han gjorde det.
Nu var dagen här, klockan var elva och flyget skulle gå om tre timmar. Jag och Alex sprang runt och packade ner allt vi kunde tänkas behöva ha med. Jag och hon hade pratat i timmar om Tyler, hon släppte honom fortfarande inte men hon lovade att inte umgås med honom FÖR mycket. Vi skulle träffa killarna på flyget eftersom det skulle säkert vara väldigt mycket fans där. Och det skulle bara bli värre om vi var med, Philippa och William skulle komma hit om en stund så vi skulle åka tillsammans. I min väska hade jag packat proppfullt, shorts, linnen och massa andra kläder. Jag sparat pengar väldigt länge till en USA-resa, och nu skulle jag äntligen få använda dem. Jag visste att Harry hade mycket pengar, men jag tänkte inte låta honom köpa saker till mig, inte för mycket i alla fall. Jag längtade så mycket att jag sprack. Jag gick in på twitter och twittrade snabbt, jag hade fått väldigt många följare efter att Harry twittrat om mig. Jag tänkte tillbaka på alla de elaka kommentarerna jag fått, att jag inte var god nog för honom, att jag var för ful och alla möjliga saker. Jag hade inte fått så mycket hat nu, visst några elaka kommentarer men jag struntade i dem.
Jag var äntligen klar med packningen och ställde väskan i hallen.
”Alex, är du klar med packningen än?” Hon stack ut huvudet från hennes rum.
”Snart, när kommer Philippa?”
”Jag vet inte riktigt, men om en stund ungefär”.
Det gick någon timme och plötsligt ringde det på dörren. Jag gick och öppnade, där stod William och Philippa med varsin resväska.
”Hej, är ni redo för en lång resa?”
”Hej, haha. Nej”. Philippa log.
”Hon kommer snarka bredvid mig så jag vet inte om jag ser fram emot resan så mycket”. Hon slog till William lätt på armen. De gick in i lägenheten och satte sig med oss i vardagsrummet.
”Så, är ni redo på att det kommer bli galet vid flygplatsen, det kommer vara många fans där!” Sa jag.
”Jadå, det kommer nog gå bra”. Sa Philippa lugnt.
”Har ni varit i USA innan?” Frågade William. Vi skakade på huvudet.
”Något som är tråkigt med USA är att man måste vara 21 för att få dricka”. Sa William och flinade.
”Bara Louis kan dricka!” Sa jag och log.
”Äh, vi kan ha roligt ändå!” Sa Alex. Vi alla stämde in.
Det var dags för oss att åka till flygplatsen, Harry hade skrivit till mig att det var väldigt mycket fans vid flygplatsen, men de var inte alltför galna. När vi kom dit hörde vi massor av tjejskrik, vi skyndade oss mot vår gate och där stod killarna, det var också flera säkerhetsvakter på plats, ifall något fan skulle smita förbi vakterna där nere. Dem hade hälsat på fansen men en del var väldigt galna och gjorde allt för att få se dem. Vi gick in i flygplanet och satte oss på våra platser, jag satt bredvid Harry, såklart. De andra satt framför och bakom oss. Niall var den enda som fick sitta själv, men han sa att det inte gjorde något och att han ändå skulle sova. Som vanligt sattes det på en film och flyget startade och åkte upp i luften. Jag lutade mig bekvämt mot Harry och försökte sova, jag hatade att flyga. Resan tog ett antal timmar men tillslut landade vi på JFK-flygplatsen. Först skulle vi åka till New York en vecka, sen skulle vi till L.A.
Som jag trodde var det fans där med, jag förstod inte hur folk kunde ta reda på så mycket information. Men det var ganska lugna fans, de ville bara hälsa killarna välkomna till USA. Vi åkte sedan direkt till vårt hotell, som var omringat av fans. Klockan var sju i England-tid men i USA var hon bara två. Vi var trötta efter resan och bara slappade på rummen. Vi alla samlades i mitt och Harrys rum. Vi hade ordnat room service och det kom upp massor med godsaker. Imorgon skulle vi utforska staden. Såklart skulle det bli lite spelningar under tiden vi var här, vi skulle shoppa en hel del också, jag förmodade att det bara skulle bli vi tjejer som shoppade. Kanske att killarna skulle hänga med en liten stund, men de skulle bli uttråkade efter någon timme. Vi skulle även få träffa en artist i studion, men de vägrade säga vem. De sa att det skulle bli en överraskning. Jag avskydde överraskningar. Vi gick och lade oss när klockan var halv tio, vår vanliga tid. Vi hoppades att jetlaget skulle försvinna. Harry och jag kröp ner i den stora sängen och myste innan vi somnade.
Vi vaknade pigga och glada, vi väntade med att äta frukost för alla hade vaknat i vanlig tid, ingen hade vant sig ännu. Vi skulle bli tvungna att ha med vakter överallt vi åkte, för här var fansen verkligen galna. Jag Alex och Philippa gick till Alex och Liams rum och gjorde iordning oss tillsammans. Killarna drog bara på sig kläder och gick ner, men vi sminkade oss lite snabbt och sedan mötte vi killarna och gick ner för att äta. Dem hade öppnat en timme innan för oss så att vi skulle få äta ifred, vem vet om det skulle bo några fans på hotellet. Det var uppdukat med massor av olika sorters mat, som det alltid var på hotell. Vi tog den mat vi skulle ha och satte oss.
”So girls, what are we going to do today?” Frågade Louis och tog en tugga av sina pannkakor.
”Well, since it´s our first day here we thought that we could just explore the city”. Sa jag.
“Sounds good. Tomorrow we are going to the Today Show so you can shop or whatever”. Liam flinade.
“And, on Wednesday we are going to have a date night, well, Louis, Zayn and Niall are doing something together, maybe the will find someone out”. Harry log brett.
“Aw Harry, how sweet of you to plan something like that!” Jag kysste honom på kinden.
Vi åkte senare upp i Empire State Building, träffade några fans och tog kort. Det var riktigt häftigt att vara så högt uppe. Jag älskade att jag fick dela allt med dessa åtta fina personer. Vi åkte runt till alla sevärda platser och åt god mat. På kvällen planerade vi tjejer, William hade vägrat hänga med så han skulle åka med killarna under dagen, vart vi skulle shoppa, vilka affärer vi ville till och allt sådant. Jag somnade med ett brett leende på läpparna.
Kapitel 38
”So, where was she?” Frågade jag och de andra kollade på Liam undrande.
”She was with Tyler at his apartment”. Sa han och såg dämpad ut.
”Okey, well that´s her choice. Come on, let´s get some pizza at my place!” Utbrast jag för att få upp stämningen. Alla verkade glada och vi gick mot min lägenhet för att beställa hem pizza, de var lite svårt att gå ut på vanliga ställen då det kunde komma helt galna fans. Vi fick hem pizzan väldigt snabbt och vi satte oss på vardagsrumsgolvet och delade ut bitar. Vi skrattade och alla var glada. Jag oroade mig för Alex men jag ville inte låta det förstöra stämningen.
En vecka kvar. En vecka kvar till sol och bad. En vecka kvar till frihet, att slippa Tyler. Få umgås med alla killar, Alex, Philippa och William. Bara njuta och ha roligt.
Tyler hade inte slutat prata med Alex, hon hade inte slutat prata om honom till mig. Jag sa till henne varje gång vad jag tyckte, men hon brydde sig inte. Han fortsatte att ”hota” mig. Han kom fram och sa att jag var tvungen att sluta vara så negativ när det gällde honom. Vilket jag absolut inte tänkte vara. Jag skulle aldrig börja gilla honom.
Alex perspektiv.
Det var bara en vecka kvar till vi skulle ge oss iväg till USA. Jag längtade efter att få ta det lugnt och slippa skolan. Något som var ett litet minus med resan var att jag inte skulle få träffa Tyler. Jag hatade mig själv för att tänka det. Jag visste att han inte var bra för mig. Sophie påpekade det varje gång jag nämnde honom.
Jag skulle träffa honom efter skolan, hos honom. Jag hade varit där innan, när jag berättat det för Liam hade han blivit arg. Och Liam var inte den personen som blev arg i första taget. Han var lugn och snäll. Men jag hade inga känslor för Tyler. Han var endast en vän. Men efter händelsen på festen var alla på krigsstigen när det gällde honom. Så jag berättade inte för någon att jag skulle till dit, jag sa till Sophie att jag skulle till Gabrielle i vår klass. Jag tog mina skolböcker och sa hejdå till Sophie och gick sedan mot Tylers lägenhet. Det tog en stund innan jag såg hans gula tegelhus.
”Hi Alex”. Sa han med ett leende när han öppnade dörren.
”Hi”. Jag gick in och tog av mig skorna och vi satte oss i hans soffa.
”I bought a cake yesterday, want some?” Frågade han och jag nickade. Han gick ut till köket och kom tillbaka med två fat och en stor bit kladdkaka till båda. Vi pratade om skolan och allt möjligt. Jag förstod inte vad de andra hade emot honom. Han var ju bara snäll.
”So, how serious are you and Liam?” Frågade han efter en stund. Jag tittade på honom förvånat. Varken jag eller han ville prata om killarna.
”We are pretty serious, we´ve been together for 4 and a half month now”. Nu var det han som såg förvånad ut.
“I didn´t know you´ve been with him for so long. I thought like a month or so”.
“No, we met them in June and I immediately liked Liam. He´s just… my other half”. Det blev tyst. Jag såg på Tylers uttryck att han blev nedstämd. Jag försökte tänka ut något annat att prata om. Visst jag kunde prata om Liam i evigheter men jag ville inte att Tyler skulle behöva höra det.
”Can´t we watch a movie?” Frågade jag och log. Han såg gladare ut och gick iväg för att hämta en film, det blev en romantisk komedi. Han satte igång filmen. Jag kände att nacken gjorde ont, jag försökte lite diskret massera den. Måste varit att jag legat i en konstig position när jag sov.
”Want a massage?” Jag såg att han kollade på mig och inte tv:n.
”No you don´t have to. It´s fine”.
“But I am great at massages!” Jag sa okej och han satte sig bakom mig i soffan. Hans händer började massera min nacke och det gjorde ont men var skönt på samma gång. Han luktade gott, väldigt manligt. Jag slappnade av och fokuserade på filmen. Han bad mig ligga ner på mage för att kunna massera min rygg, jag lade mig ner. Hans händer masserade försiktigt min rygg med mjuka rörelser. Jag blev sömnig och kände hur ögonlocken blev tunga.
Sophies perspektiv:
Jag satt hemma hos Harry, de andra killarna var också där. De satt och spelade lite gitarr och sjöng. Jag låg med huvudet i Harrys knä och han pillade i mitt hår. Jag älskade att höra deras röster, deras mjuka stämmor tillsammans. Ljudet av gitarren Niall spelade på. Allt var perfekt. Just nu sjöng de More than this. En av de finaste låtarna enligt mig. Jag blundade. Dem slutade plötsligt sjunga, jag tittade upp. Harry log mot mig. Jag satte mig upp, dem andra log mot mig med.
”Why are you all smiling like that?”
“You are cute when you sleep, you smiled very big”. Louis log när han sa det.
”Oh stop it, I look terrible, like a, eh…” De skrattade, jag var inte så bra på att skämta.
”Excuse me lads, and Sophie, but I have to go. I am going to see Paul”. Sa Liam.
“I´ll come with you”. Såklart var det Niall som sa det, de två höll alltid ihop.
”Bye!” Vi andra satt kvar och Louis satte på radion. Vi var alla sega och trötta. Harry och jag lade oss i ner is soffan, han höll om mig och jag blundade. De pratade och jag bara lyssnade. Jag vet inte varför jag var så trött idag.
”Soph, where´s Alex?” Det var Zayns röst. Jag tittade upp.
”She´s with a friend from our class, Gabrielle”.
“It feels like she´s never here”.
“We are going to America in three days, and then we are going to be with each other for two whole weeks, plenty of time to see her!” Sa jag glatt.
“Your´re right. And we get to hang out with William, he´s a nice guy. And Philippa is really sweet”. Sa Louis. De andra nickade.
“Lou, we got to go, these lovebirds want some time alone!” Zayn flinade åt mig.
“This is the last time we´ll see each other before the trip, we have a lot of things to do, and you have a lot of homework I know that!” Han försökte låta vuxen. Han lyckades inte så värst bra. Jag ställde mig upp och kramade först om Louis.
”Bye boo bear!” Han log. Han sa hejdå till Harry och gick mot dörren.
”Bye Soph!” Sa Zayn och log. Han kramade om mig och sa hejdå och gick till Louis.
”Can I stay here tonight? I´m too tired to go home.” Harry log.
“Of course you can babe. But have you done your homework?” Jag flinade.
“I have one thing left, can you help me?”
Harry hade hjälpt mig och klockan var nu tio och vi skulle precis gå och lägga oss. Han lade sig i sängen och gjorde rum för mig. Jag lade mig bredvid honom och skulle precis släcka.
”I have to call Alex!” Utbrast jag. Jag tog upp mobilen och slog hennes nummer.
“Hej Sophie, vad är det?” Svarade hon.
”Hej, jag skulle bara säga att jag sover hos Harry i natt. Är du hemma?”
”Nej, jag är hos Gabrielle fortfarande. Men vi ses imorgon, måste gå”. Hon lät ivrig att säga hejdå. Jag skulle precis säga hejdå när jag hörde en killröst, Tylers.
”Är du hos TYLER?”
”Ja, vi pratar imorgon”. Hon lade på. Lämnade mig mållös.
”Was she with Tyler?” Frågade Harry. Jag nickade.
“Please, don´t think about that now, talk to her tomorrow. Now I want to kiss you. My beautiful girl”. Han log brett. Jag la mobilen på sängbordet och släckte lampan, sen vände jag mig om mot Harry och kysste honom. Ja, nu var jag lycklig. Jag försökte att inte tänka på Tyler, men han fanns där, och det irriterade mig att han gjorde det.
Kapitel 37
Jag låg och tänkte på allt vi bestämt, jag kunde fortfarande inte förstå att vi skulle åka till Los Angeles. Jag hade aldrig varit i USA, men alltid velat åka dit. Jag drog täcket över huvudet och försökte sova.
Jag vaknade som vanligt av alarmet, jag kände att huvudet dunkade så jag gick och tog enhuvudvärkstablett. Jag duschade och hoppades på att värken skulle försvinna snart. Alex verkade inte vara på topp heller, under frukosten satt vi och bara åt, ingen sa något. Vi gick till skolan i tystnad, inte för att vi var sura, men orken fanns inte hos någon av oss. Vi tog våra böcker vi behövde till dagens lektioner och begav oss till första lektionen. Värken släppte och jag kände hur humöret steg, skolan hade slutat och jag var på väg till skåpet för att sen träffa Louis. Men en person ställde sig i vägen för mig, en person som var den sista jag ville träffa, Tyler. Han log sitt självbelåtna leende och höll handen mot väggen så jag inte kunde gå förbi.
”Hello sunshine”. Sa han och jag suckade högt. Jag ville bara slippa honom.
”What do you want?” Han flinade.
“I want you. Well actually, not yet. I want Alex. And I heard from her that you are going to the States soon”. Jag kände hur ilskan kom krypandes. Varför var hon tvungen att berätta för honom?
”That is none of your business”. Jag försökte ta mig förbi honom men han ställde sig i vägen.
”Yes it is my business. I told you, if I want something, I will get it. And no one will stop me”. Han uttalade orden långsamt och ett leende lekte på hans läppar, men det var inget glatt leende. ”And I don´t like that you are going away. I want Alex to be where I can see her”. Fortsatte han.
“And like I said before, she will never leave Liam. Never. Do you understand? ”Han skakade på huvudet och flinade.
”You are so stupid Sophie. You think you can get rid of me, you can´t”.
“I will do everything in my power to stop Alex from seeing you”.
“Let´s hope you´re weak then”. Sa han och böjde sig ner och gav mig en hård kram. Jag puttade bort honom direkt och gick därifrån.
”Hey, nice ass!” Hörde jag honom ropa bakom mig. Jag vände mig inte om utan gick med bestämda steg mot mitt skåp. Jag tog upp mobilen och ringde Louis.
”Hello my favorite girl in the world”. Svarade han glatt. Jag blev genast glad och lugn av att höra hans glada stämma.
”Hi Lou. Are you done with the interview?”
“No, we have a quick break right now. But you can come here, we are done soon”.
“Sure, just say where it is”. Han gav mig adressen och jag begav mig mot studion. Louis hade nog sagt att jag var på väg till de andra för Harry stod utanför studion och väntade. Han var stylad riktigt snyggt inför intervjun.
”Hi love”. Sa han och omfamnade mig. Jag log mot honom och kände mig ännu en gång lugn. Jag försökte förtränga Tyler.
”You look really handsome today Harry!” Sa jag.
“Thanks, but I always look handsome”. Sa han och posade.
”Yes you do, haha. But aren´t you supposed to be inside right now?” Frågade jag. Han flinade.
“Yeah, but I just wanted to kiss you first”. Han böjde sig ner och kysste mig. Hela jag fylldes av lycka. Inget eller ingen kunde förstöra mitt humör nu. Vi gick in och jag sa ett snabbt hej till killarna innan de skulle in i studion igen. Jag fick sitta backstage och se intervjun på en skärm. De skötte sig väldigt bra. De skämtade med varandra och var lika härliga som alltid.
”So, I just have to ask. Who are single and who is not?” Frågade intervjuaren.
“I´m single”. Sa Zayn och Niall samtidigt.
”I´m not single”. Sa Liam.
”I´m not”. Sa Harry.
”I am not single but I have an open relationship with Harry”. Sa Louis och alla skrattade.
“Haha. I wanted to clear that out so everybody knows. So Harry, except from Louis you are dating a girl named Sophie, that´s right?”
“Yes I am. She is great, my best friend, my lover and so on, haha. But I still love Louis”. Sa han och Louis tog armen runt Harry. Jag skrattade högt, det gjorde de andra med.
”And you Liam, are dating, Alex is her name, right?” Frågade intervjuaren.
“That is right. Yeah Alex is an amazing girl”. Sa han och log lyckligt.
”So girls, you have three good-looking lads to go for!” Sa hon och publiken jublade. “It was nice talking to you. Give them applause, HARRY, LOUIS, NIALL, ZAYN, LIAM, and THEY ARE ONE DIRECTION!” Utbrast hon och alla jublade och skrek. Killarna tackade för sig och kom in där jag satt.
“You were great guys!” Utbrast jag.
“Thanks Soph”. Sa Zayn och satte sig i soffan.
”What are we doing now? I´m hungry”. Jag behövde inte ens kolla vem som sa det, jag visste det. Niall.
”Of course you are hungry Niall”. Sa jag och de andra flinade.
”Sophie and I were going to cook something, or buy some take-out, want to join?” Frågade Louis.
“Do you know where Alex is?” Frågade Liam mig. Jag tänkte efter om Alex hade sagt något.
“I don´t know. Call her?” Han nickade och tog upp mobilen. Han gick därifrån och lät glad. Jag satte mig i Harrys knä medan Louis och pratade lite med Paul, deras manager. Liam kom tillbaks efter någon minut, han såg inte lika glad ut som innan.
”So, where was she?” Frågade jag och de andra kollade på Liam undrande.
” She was with Tyler at his apartment”. Sa han och såg dämpad ut.
”Okey, well that´s her choice. Come on, let´s get some pizza at my place!” Utbrast jag för att få upp stämningen. Alla verkade glada och vi gick mot min lägenhet för att beställa hem pizza, de var lite svårt att gå ut på vanliga ställen då det kunde komma helt galna fans. Vi fick hem pizzan väldigt snabbt och vi satte oss på vardagsrumsgolvet och delade ut bitar. Vi skrattade och alla var glada. Jag oroade mig för Alex men jag ville inte låta det förstöra stämningen.
Kapitel 36
”And remember, if I would want you, I could easily get you. Even if you don´t want me, you will then”. Viskade han i mitt öra. Jag stod där, helt still, utan att veta vad jag skulle svara. Han gick och hade återigen sitt självbelåtna leende. Det var tomt i huvudet. Jag kände mig tom inombords. Han hade skrämt mig och jag visste inte vad jag skulle göra åt det. Alex brydde sig inte om vad jag eller Liam sa om det, men Tyler var ett problem, jag var tvungen att prata med killarna om det.
Jag smsade Harry och frågade om han kunde komma över, han svarade direkt att han var på väg. Jag gick runt i lägenheten, jag kunde inte sitta still. Tyler var fortfarande i mina tankar. Hans hårda blick, hans ord, hade skrämt mig. För han hade rätt, om han ville något, då skulle han ta det, och inget skulle få komma i hans väg. Jag var både rädd, arg och förbannad. Jag avskydde honom. Men jag var mest rädd för att jag visste att Alex inte skulle sluta träffa honom. Jag ville inte att hon skulle vara med honom, för vem visste vad han skulle göra. Det knackade på dörren efter en stund, jag kollade i kikhålet för säkerhets skull, men där stod han, Harry. Jag öppnade och han log brett. Jag log och försökte att inte tänka på Tyler just nu. Han gick in och tog av sig skorna. Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan, jag satte mig i ena kanten och han i andra.
”What have happened?” Frågade han och såg orolig ut. Jag gjorde en förvånad min.
”I can see when you´re not your normal you”. Fortsatte han och såg misstänksam ut. Jag tog ett djupt andetag.
”You are right. Something happened”. Han satte sig närmare och tog min hand. ”Before I texted you, Tyler was here. He just walked in. He… ehm”. Jag kände att tårarna var nära, men jag ville inte spilla tårar på grund av Tyler.
”What did he say? Jag såg hur Harry blev arg. Efter festen i fredags hade Tyler inte varit särskilt populär bland någon av oss.
”He said that I had to stop trying to get Alex not hang out with him”. Harry såg ut som han inte riktigt förstod vad jag nyss sagt, det hade jag inte ens själv.
”It is harder to explain it in English”. Sa jag och blev frustrerad för att jag inte fick fram orden.
” I understand what you mean. I really do not like that guy”. Harry brukade inte blir arg, men jag visste att han såg Alex som sin syster så han var väldigt rädd om henne.
”The problem is that Alex likes him, not like, like him. But she will continue to see him”. Plötsligt fick jag en idé.
“Maybe Philippa can talk to her. Because Alex won´t listen to one of us”.
“You think she can help? I mean, Alex is very stubborn, she won´t let go of Tyler so easy”.
“I can call Philippa, and maybe William can come too, you like him, right?” Han nickade. Jag tog upp mobilen och slog hennes nummer. Jag förklarade idén och hon var på direkt, hon och William skulle komma över senare ikväll, alla vi skulle äta take-out och ha det lite trevligt. Vi bestämde tid och jag lade på.
”They are on. Can we now think about something else?” Frågade jag honom. Han log.
”I know something we can do”. Han flinade och lade sig över mig och kysste mig.
Liam och Alex hade köpt med sig mat till alla, både pizza och kina-mat. Jag visste att Niall skulle slänga sig över pizzan. William hade köpt med sig vin att ha till senare. Till maten drack vi alla cola. Vi satte på lite musik och alla satte sig runt soffbordet, både på golvet och på de stolar vi hade.
”I´m so hungry!” Utbrast Niall. Alla föll i skratt. Vi tog för oss den mat vi ville ha och samtalet flöt på. Ingen nämnde Tyler, än. När vi var mätta och belåtna satte Zayn på en film, William tog fram vinet, som jag visste att Philippa gillade, och han hällde upp i glas. Jag visste att killarna inte var riktiga vin-drickare men de gillade det någon gång ibland.
”I want to tell you something”. Sa Liam plötsligt. Jag pausade filmen. Han fortsatte. ”In two weeks, at this moment we are going to be in… LOS ANGELES!”. Alla utom killarna och William, alltså jag, Alex och Philippa hade hakorna i golvet.
”You are joking?” Sa jag. Men de skakade på huvudet alla fem. ”But, how, when have you planned this?”
”We just wanted to get some holiday, and we can meet fans over there. And Liam and I wanted to go on our first vacation with our girlfriends”. Harry log mot mig medan han sa det. Jag och Alex började jubla.
”I think my boyfriend is the best boyfriend in the world, well Harry you too”. Sa Alex och kramade Liam. Harry blinkade med ena ögat mot mig. Jag förstod genast, han hade pratat med Liam om Tyler. Nu skulle bara vi få henne att inte tänka på Tyler fram tills vi skulle åka.
”But are you going with us?” Jag vände mig mot William och Philippa. De nickade. Jag undrade när de hade hunnit planera detta. Jag kramade om Harry och var så glad att han var min pojkvän.
”Are you excited!?” Utbrast Louis. Jag gav honom en you-don´t-say-blick. Han skrattade. Vi fortsatte planera resan och hela kvällen gick åt till det. Jag var glad över att få åka dit för första gången med dem här personerna, min underbara pojkvän, min allra bästa vän, mina nya fyra bästa vänner och jag var jätteglad över att Philippa och William skulle med. Jag hade verkligen saknat henne, hon och jag hade umgåtts väldigt mycket under gymnasiets första år. Jag log för mig själv när jag tänkte på att jag skulle få se William i shorts och linne, jag hade alltid varit svag för honom. Ända sedan jag och Philippa sett honom i skolans korridor.
Runt midnatt gick alla hem, jag och Alex började skolan tidigt, killarna skulle iväg till en talkshow imorgon så alla behövde sova. Vi städade iordning efter alla gått och sen gick vi båda och lade oss. Jag låg och tänkte på allt vi bestämt, jag kunde fortfarande inte förstå att vi skulle åka till Los Angeles. Jag hade aldrig varit i USA, men alltid velat åka dit. Jag drog täcket över huvudet och försökte sova.
Kapitel 35
Jag gick tillsammans med Sophie till första lektionen. Jag mötte Tyler när vi skulle ha grupparbete. Han bad om ursäkt för vad som hände i fredags, jag med. Det var trots inte bara han som var skyldig till det. Vi bestämde att vi skulle träffas på lunchen. Jag förstod inte varför alla tyckte illa om honom. Han hade bara varit lite full i fredags, inget mer med det.
Alex perspektiv:
Jag mötte Tyler vid skåpen så att vi skulle gå tillsammans till Subway för att äta. Vi pratade om skolan och lite allmänt om livet. Han var lätt att prata med, utåtriktad. Han var riktigt schysst. Liam hade sagt att han inte ville att jag skulle träffa Tyler, men jag kunde ändå inte sluta träffa honom helt. Det var något riktigt speciellt med honom. Dessutom var han otroligt snygg. Vi gick tillbaka till skolan för att hinna till nästa lektion. Vi mötte Sophie på vägen, hon såg inte glad ut när hon såg att jag gick bredvid Tyler. Jag viskade till honom att jag skulle prata med henne innan lektionen började. Han kramade mig lätt, varför vet jag inte. Men det kändes bra, även om jag vet att det var fel sorts känslor. Farliga känslor.
Sophies perspektiv:
När jag såg Tyler gå bredvid Alex i skolan ville jag bara gå därifrån. Jag mådde illa av att se honom, han såg ut att vara så nöjd med sig själv hela tiden. Han trodde att han kunde få Alex om han ville. Men där hade han fel. Alex började komma åt mitt håll, jag såg att Tyler kramade om henne innan hon gick mot mitt håll, och han blinkade med ena ögat mot mig. Jag mötte hans nöjda uttryck med en äcklad blick. När Alex kom fram såg hon glad ut.
”Alex, jag sa ju att jag inte vill att du ska vara nära honom. Han betyder bara trubbel”. Sa jag argt.
”Men vi är bara vänner. Inget mer. Jag lovar”. Sa hon.
”Okej. Om du säger så”. Jag trodde henne inte, jag kände Alex tillräckligt väl för att veta när hon ljög. Men jag orkade inte ta den striden just nu. Vi gick mot lektionen och vi talade inte mer om saken den dagen. Efter skolan gick Alex hem till Liam och jag hem till vår lägenhet. Jag gjorde pannkakor och satte mig framför tv:n. Det ringde på dörren, jag väntade inte någon. Kanske var det Harry, eller Louis. Jag öppnade utan att kolla vem det var i kikhålet. När jag öppnade blev jag chockad, Tyler. Innan jag hann reagera gick han förbi mig in i lägenheten.
”Ehm, excuse me. Why are you here?” Sa jag argt.
“I wanted to talk to you”. Sa han och gick in i vardagsrummet och satte sig i soffan. Jag stängde ytterdörren och gick efter honom.
”I don´t want you here”. Sa jag i samma arga ton.
”I don´t care, babe”. Sa han och flinade självbelåtet.
”Stop acting like you´re better than everyone else. And stay away from me”. Sa jag. Han ställde sig upp så att han bara var några centimeter ifrån mitt ansikte. Jag kände mig illa till mods. I mina ögon var han inte längre snygg-Tyler. Han var någon helt annan. Leendet var borta i hans ansikte, utbytt mot ilska.
”It´s gonna be like this, you won´t try to stop Alex from hanging out with me. She will forget about that stupid Liam and she will of course, fall for me. Got it?”
“No, no way. She will never forget about-” Sa jag innan han avbröt mig. Han tog tag ett hårt grepp om mina armar.
”Shut up. Just shut up Sophie. If I see anything I want, I´ll go and get it. So don´t even try to stop me”. Han släppte taget om mina armar och kysste mig på kinden”. Jag vände bort ansiktet.
”And remember, if I would want you, I could easily get you. Even if you don´t want me, you will then”. Viskade han i mitt öra. Jag stod där, helt still, utan att veta vad jag skulle svara. Han gick och hade återigen sitt självbelåtna leende. Det var tomt i huvudet. Jag kände mig tom inombords. Han hade skrämt mig och jag visste inte vad jag skulle göra åt det. Alex brydde sig inte om vad jag eller Liam sa om det, men Tyler var ett problem, jag var tvungen att prata med killarna om det.
Kapitel 34
”För helvete Alex. Vafan kysste du Tyler för? Tänkte du alls på Liam?” Sa hon lika argt.
”Jag vet inte, det bara hände. Men jag har insett att han vill bara leka. Eller något”. Sa jag. Hon släppte mig och jag gick ut till vardagsrummet för att leta efter Liam. Louis kom fram och viskade att han hade gått. Jag drog på mig skor och tog mobilen i handen och slängde dörren efter mig. Jag ringde honom, flera signaler gick. Men han svarade inte.
Alex perspektiv:
Jag ringde Liam om och om igen. Jag stod utanför vårt hus och kollade åt alla håll efter honom, men han sågs inte till. Jag provade att ringa honom igen, denna gång svarade han.
”What do you want from me Alex?” Svarade han ilsket.
“Please Liam, I´m so sorry. I didn´t know what I was doing”.Utbrast jag.
“It doesn´t matter Alex”.
“But you screwed up with Danielle, and now I did it with Tyler!” Det blev tyst i luren. Tillslut bröt han tystnaden.
”I´m at home, do you want to come over?”
“I´ll be there in a minute!” Sa jag och lade på. Jag började små jogga mot hans lägenhet och jag var där på några minuter. Jag knackade på och han öppnade direkt. Jag slängde mig i hans famn.
”Liam, I´m so, so sorry!” Utbrast jag, tårarna var nära.
”Schh…” Tröstade han mig och smekte mitt hår. Vi satte oss i hans soffa, han satte på tv:n.
”I really don´t like that guy, Tyler”. Sa Liam efter en stund.
“He´s is really nice. He was drunk, that´s all”. Sa jag.
“But still”.
“Don´t think about him anymore”. Sa jag och han tog sin ena arm runt mig och höll om mig.
Sophies perspektiv:
När Alex hade gått gick jag direkt till Louis och drog honom åt sidan.
”Where did Alex go?” Frågade jag honom.
”She went after Liam!” Svarade han. “She´ll find him, come on and dance!” Fortsatte han när han såg att jag blev orolig. Jag försökte vara allvarlig men det slutade med att jag sprack upp i ett leende och vi började dansa. Jag tänkte bort alla problem, jag visste att Alex och Liam skulle fixa det. Jag kände ett lyckorus i kroppen och jag började dansa som en galning med Louis. Harry kom fram och började dansa med oss, han var glad och hans leende lyste i vimlet. Jag såg Tyler lite längre bort, han dansade med en tjej jag inte visste vem. Han böjde sig över henne och kysste henne, precis som han gjort med Alex. Lyckoruset gick över till ilska. Jag ursäktade mig till Harry och Louis och sa att jag skulle på toa. Jag gick mot Tyler och drog bort honom denna gång. Han protesterade och drog bort min hand, men jag gav honom en mördande blick och han gav upp. Jag gick in till mitt rum och stängde dörren bakom oss.
”You want to be alone with me?” Sa han och närmade mig.
“No way. I can´t stand you. I just wanted to ask you one thing. Why are you making out with that girl, when you kissed Alex before?” Sa jag och puttade ifrån honom argt.
“Eh... I like to kiss hot girls? You are hot”. Sa han, jag kände hans andedräkt mot mig, den stank alkohol.
”You are so, so disgusting. Stay away from me and stay away from Alex, we don´t want to have you around us”. Sa jag och gick därifrån.
Jag vaknade av att alarmet började låta. Jag stängde av det och kollade på klockan. 8.30. Skolan började tio. Jag suckade, ännu en måndag. Jag låg kvar och kände Harrys varma kropp bredvid mig. Han andades tungt och djupt. Jag tänkte på helgens händelser, festen i fredags hade blivit en succé. Ja, förutom problem-Tyler. Dagen efter hade vi alla mått som vi förtjänade. Liam och Alex blev sams, som jag visste att de skulle. Sen hade vi bara tagit det lugnt jag och Alex, pluggat lite men mest njöt vi av helgen. Killarna skulle iväg för att planera en uppkommande turné. Efter tio minuter tvingade jag upp mig själv ur sängen. Jag gjorde mig iordning och gick sedan till sovrummet för att väcka Harry.
”Harry, wake up” Sa jag och satte mig på honom. Han rörde sig inte. Då började jag kittla honom i sidan. Han vred på sig lite. Jag böjde mig fram och pussade honom på munnen. Han gnuggade sig i ögonen och tittade upp.
”What time is it?” Frågade han med sin sexiga morgonröst.
”It´s time to get up!” Sa jag och flinade. Han drog täcket över huvudet.
”Come on, get up lazy!” Sa jag och gick ut i köket. Alex sov hos Liam så det var bara vi hemma.
”Harry, come up if you want a kiss before I go” Ropade jag. Jag hörde tunga steg från sovrummet. Jag vände mig om, där stod Harry i ett par kalsonger och rufsigt hår. Han fixade till det och kom fram till mig. Jag lade armarna om honom.
”You smell good” Sa han och kramade om mig.
”Thanks. You look, eh, tired!” Sa jag och flinade.
“I am. I hate mornings. But hey, you talked about a kiss…” Sa han och log oskyldigt. Jag log tillbaka. Jag snuddade mina läppar vid hans, men innan det blev en kyss drog jag mig tillbaka.
”Sorry, kiss after breakfast”.
”Hey, not fair!” Sa han och såg sur ut. Jag åt frukost lite snabbt och Harry hade gått och lagt sig igen. Jag borstade tänderna sen gick jag in till honom och satte mig på sängkanten. Han hade somnat till, men satte sig upp när han kände att jag rörde honom.
”Want that kiss now?” Frågade jag och log.
”Maybe I don´t want a kiss”. Sa han.
“OH MY GOD, Harry Styles don´t want a kiss. That´s a headline”. Sa jag och flinade.
”Come here, my crazy girlfriend”. Sa han och drog mig intill sig. Han kysste mig sakta men passionerat. Jag sa hejdå och tvingade mig själv att lämna honom. Jag mötte Alex i skolan och vi gick tillsammans till lektionen.
Alex perspektiv:
Jag gick tillsammans med Sophie till första lektionen. Jag mötte Tyler när vi skulle ha grupparbete. Han bad om ursäkt för vad som hände i fredags, jag med. Det var trots inte bara han som var skyldig till det. Vi bestämde att vi skulle träffas på lunchen. Jag förstod inte varför alla tyckte illa om honom. Han hade bara varit lite full i fredags, inget mer med det.
Kapitel 33
Det var fredageftermiddag och Alex och jag sprang runt i lägenheten och fixade iordning för kvällen. Det såg ut som att en orkan hade virvlat runt i lägenheten så vi storstädade och fixade. Philippa skulle komma om en liten stund för att hjälpa till, sen ville vi sitta och prata med henne innan de andra kom. Hennes kille, William, skulle komma lite senare eftersom han hade något viktigt projekt med skolan att göra. Alex började ta fram vad hon skulle ha på sig och jag sprang in i duschen.
Klockan var fem och det ringde på dörren. Jag sprang och öppnade.
”PHILIPPA!” Utbrast jag och hon log.
”Sophie, jag har saknat dig!” Utbrast hon och jag kramade henne. Alex kom springades bakom mig och halv skrek.
”PHILIPPA!!” Och de kramades länge. Hon kom in och vi satte oss i vardagsrummet. Hon var fixad och klar medan vi satt i hotpants och linnen.
”Men berätta allt, hur är det med William, vad gör du och så!?” Sa jag uppspelt.
”Jag ska berätta, sen får ni berätta!” Sa hon och log. ”Okej, jag och William flyttade hit när han tog studenten och vi slutade ettan som ni vet ” fortsatte hon.
”Som vi då. Jag fattar fortfarande inte hur vi kunde glömma bort varandra!” Sa Alex.
”Haha, nej så himla konstigt! Men berätta mer om William!” Sa jag och log.
”Hehe, man glömmer typ bort allt när man är här. Men okej, Wille pluggar och jag pluggar. Men han går ju på college och jag går ju i High School, som ni. Men det är jättekul, och jag är så glad att vi flyttade”. Sa Philippa.
”Åh det är så underbart här, jag älskar London!” Sa Alex.
”Är William fortfarande lika snygg?” Sa jag och skrattade.
”Grymt snygg”. Sa hon och vi började alla skratta. Vi berättade om Harry och Liam och resten av killarna. Hon visste vilka de var och hade hört en låt men inget mer. Vi gjorde oss iordning och runt halv åtta kom William, vi skakade hand och jag kände hur det pirrade i magen, det var som förra året när jag hade haft känslor för honom. Vi pratade alla fyra om London och lite annat, sen kort efter det kom killarna. Då var det bara Harry jag kände något för, och Philippa och William var perfekta för varandra. Killarna pratade med honom och de verkade komma överrens, och hans engelska var mycket bättre än min, Alex och Philippas. Folk började komma in i lägenheten och musik sattes på, festen var igång. Även Tyler hade kommit såg jag. Han var grymt snygg.
Alex perspektiv:
Det var några som hade med sig alkohol så jag hade druckit en del, även om jag försökte ta det lite lugnt då Liam inte kunde dricka så mycket. Jag hade dansat mycket och Tyler, som var riktigt snygg ikväll, hade snott många danser från Liam. Lägenheten var fullproppad och stämningen var på topp. Alla hade roligt, dansade och pratade, eller skrek lite halvt på varandra på grund av den höga musiken. Niall och Zayn dansade för fullt och Harry och Sophie stod och hånglade i ett hörn, Louis och Liam dansade med några andra från min klass, de såg ut att ha väldigt roligt, jag log för mig själv. Jag gick sen fram till William som stod mot en utav väggarna och drack en öl.
”Vill du dansa?” Frågade jag honom högt eftersom musiken spelades högt. Han log och nickade. Vi började dansa till låten turn up the music med Chris Brown. Alla sjöng med och var glada. Philippa började dansa med oss och tillslut lämnade jag dem ifred, de ville tydligen dansa själva. Jag tog en cider och kände att jag började bli full. Men jag var så glad så jag letade upp Zayn och började dansa med honom. Han var också riktigt snygg ikväll. Alla var riktigt snygga, tänkte jag. Jag dansade med flera olika, vänner från klassen, killarna, Sophie och lite andra personer. Jag kände hur adrenalinet rusade genom kroppen och jag blev varm av allt dansande så jag gick ut på balkongen, som var helt tom, som tur var. Jag stod och kollade ut mot staden.
”Hey, why are you out here alone?” Hörde jag någon säga. Jag vände mig om, Tyler.
”Oh, I was just so hot so I had to go out”. Sa jag.
“Yeah, you were pretty hot in there!” Sa han och blinkade.
“You look hot tonight!” Sa jag.
“You look really hot”. Sa han och tog ett steg närmre mig.
”Want to go inside and dance?” Frågade han.
“Yes!” Sa jag uppspelt. Vi gick in och började dansa bland mäniskorna. Plötsligt böjde han sig ner över mig och kysste mig, jag kysste tillbaka. Men jag avbröt snabbt. Liam. Jag kollade runt, några stirrade på oss, andra var så fulla att dem märkte inget. Jag letade efter Liam, men jag såg honom inte. Bara de andra killarna, alla stirrade på mig. Sophie kom fram och drog iväg mig från Tyler, som stod kvar och flinade. Vi gick till köket.
”What the hell Alex!” Skrek hon. Jag såg nu Liam. Han stod i öppningen mellan vardagsrummet och köket. Han kollade på mig och såg ledsen men samtidigt arg ut. Han vände sig om och gick där ifrån.
”Liam!” Ropade jag efter honom, jag började gå efter men Sophie tog tag i min arm.
”Släpp mig!” Skrek jag argt.
”För helvete Alex. Vafan kysste du Tyler för? Tänkte du alls på Liam?” Sa hon lika argt.
”Jag vet inte, det bara hände. Men jag har insett att han vill bara leka. Eller något”. Sa jag. Hon släppte mig och jag gick ut till vardagsrummet för att leta efter Liam. Louis kom fram och viskade att han hade gått. Jag drog på mig skor och tog mobilen i handen och slängde dörren efter mig. Jag ringde honom, flera signaler gick. Men han svarade inte.
Kapitel 32
Previous:
“I like to kiss Alex”. Sa han.
“So, everything´s good?” Frågade jag. Dem nickade.
“Well, Liam, kiss her then”. Sa Harry och flinade. Han flinade tillbaks och Alex ställde sig på tå och kysste honom lätt. Harry kysste mig en gång till innan vi satte oss upp. Den andra kom tillbaka och vi alla var hungriga och slängde i oss pizzan, efter det kollade vi på film och senare gick jag och Alex hem tillsammans, det var ju ändå skola imorgon. Just nu, var livet på topp.
Vi började klockan åtta så jag tvingade mig själv att gå upp vid halv sju. Alex var redan uppe och gjorde frukost i köket.
”Godmorgon”. Sa jag och gnuggade mig i ögonen.
”God men inte så god morgon, du ser trött ut!” Sa hon och flinade.
”Det känns som om det var längesen jag var uppe tidigt! Vad gör du för något?” Frågade jag och satte mig vid bordet.
”Jag gör pannkakor, tänkte göra lite lyxigare vardagsfrukost. Tar du fram sylt och socker?” Frågade hon.
”Åh vad gott!” Sa jag och blev lite piggare. Jag ställde sylten och sockret på bordet och dukade fram tallrikar och bestick. Hon lade upp tre varsina pannkakor. Vi satt och åt i lugn och ro och sen gjorde vi oss iordning och traskade iväg till skolan. Det var tisdag och det var dags för att möta Kayla och Tyra. Första lektionen var bara föreläsning så vi hann inte prata med dem. Fast egentligen ville jag inte det. Alex ville verkligen inte det. Dem hade svikt oss flera gånger. Vi pratade på lunchen om det, vi bestämde oss för att låta dem komma till oss. Efter skolan skulle jag träffa Louis och Alex skulle träffa snygg-Tyler som jag kallade honom. Han liknade Chad Michael Murray, och alla visste att jag älskade One Tree Hill. Så jag gick för att träffa Louis hemma hos honom och Harry och Alex stannade kvar i skolan för att vänta på Tyler.
Alex perspektiv:
Jag sa hejdå till Sophie och stannade på skolan för att vänta på Tyler som hade franska. Jag behövde inte vänta länge innan jag såg Tylers självsäkra leende i korridoren. Vi gick ut i den varma oktober solen och gick till ett av alla stadens caféer. Tyler tog ett bord medan jag beställde. Sen gick jag med fikat genom det ganska lugna caféet.
”It smells great!” Sa Tyler och tog sitt kaffe.
”Yeah, I´ve never been here so I hope it tastes good”. Sa jag och smuttade på mitt te.
”So, what are you doing this weekend?” Frågade han.
“I don´t know. I think I´m going out with the guys and Sophie”.
“The guys?” Sa han och såg förvånad ut.
”Oh yeah, I haven´t told you. Ehm, do you know the band One Direction?”
“I´ve heard about them, so?”
“Liam in the band is my boyfriend, and Sophie is together with Harry. And we know all the guys, like brothers now”.
“Oh, so you like guys who can sing?” Sa han och log.
“That´s not why I fell for Liam, but it´s a plus that he can”.
“Okey, but hey, can´t you and Sophie have a party at your place?”
“Why can´t you have one?” Frågade jag.
“I think you can, I can have the next time. Invite your boyfriends and the rest of the band. And we can invite some from school”. Sa han.
“Sure, why not”. Sa jag och vi pratade lite om vilka vi skulle bjuda tills festen på fredag. Det var något med Tyler, varför ville han så gärna att jag skulle ha festen hos mig? Jag slog bort tanken och tänkte istället vilken schysst kille han var.
Sophies perspektiv:
Louis och jag satt i hans lägenhet och pratade. Harry och Liam var iväg och Niall och Zayn hade åkt hem till sina familjer i två dagar.
”So Louis, Alex just texted me, we´re throwing a party on Friday, are you on?” Sa jag och log.
“Soph, I think you know me so well that you know my answer!?” Sa han och flinade.
“I know. Can you tell the others?”
”Sure. Can´t we do something? I´m bored”. Sa han och lät som ett litet barn.
” Me too, I know! We can go in the Jacuzzi!” Sa jag.
“Sounds great, but do you have a bikini?” Frågade han.
“No… but I can wear my underwear, I have extras here so I can change later”.
“Thank God for Harry, haha”. Sa Louis och vi gick för att sätta på jacuzzin.
Någon timme senare gick vi upp som två små russin, jag bytte om och sa hejdå för att gå hem och plugga med Alex.
Vi gjorde iordning en fruktsallad med vaniljglass till och satte oss i soffan för att plugga psykologi.
”Ey du Sophie!” Utbrast Alex helt plötsligt.
”Vad?” Frågade jag.
”Har du helt glömt bort…? Är vi helt puckade eller? Philippa från vår gamla klass bor ju också i London, hennes kille flyttade ju hit för att plugga juridik”.
”ÅH HERREGUD! HAHA, det hade jag helt glömt. Vi måste ringa henne, eller typ, skriva på facebook!” Utbrast jag. Hon sprang och hämtade datorn och skrev till Philippa. Jag hade glömt bort henne, ändå hade vi umgåtts en del i skolan. Men jag hade nästan glömt bort Sverige. Alla mina vänner. Men jag saknade dem, även om jag absolut inte ville lämna England. Jag kunde inte, mitt hjärta tillhörde en väldigt viktig person. Den viktiga personen bodde här. Min Harry.
”Hon är inne!” Utbrast Alex och hon väckte mig ur mina tankar. ”Jag frågar om hon vill komma på fredag till festen”. Hon svarade ja och var glad att vi inte helt glömt bort henne, även om hon erkände att hon hade glömt att vi också bodde här. Hon berättade om hennes kille, William, som var för övrigt ursnygg. Jag hade haft en liten crush på honom innan dem blev tillsammans.
”Hur kom du och tänka på henne förresten?” Sa jag när vi hade pratat klart med Philippa.
”Jag vet inte, jag bara kom på det. Haha”. Sa Alex och började skratta.
”Mongo, men vi måste plugga nu!” Sa jag och vi fortsatte fokuserade tills klockan elva då båda var helt trötta i huvudet av all plugg. Vi var hungriga även fast vi ätit den stora fruktsalladen så vi ställde oss i köket och började göra kladdkaka. Jag vispade grädde medan den stod i ugnen. Vi åt upp hela och efteråt låg vi i soffan med uppsvällda magar. För lata att röra på oss så vi somnade i soffan.
Kapitel 31
Alex perspektiv
Vi pratade en stund till innan jag begav mig till Nialls lägenhet. Jag ringde på och han öppnade glatt, jag tog av mig skorna och gick mot hans vardagsrum, där satt Zayn och innan jag hann säga något ringde det på dörren, in kom Louis, Sophie, Harry och Liam. Jag blev helt chockad och min haka föll till golvet.
Sophies perspektiv samma dag.
Jag vaknade och kände mig illamående. Louis hade stannat hela dagen och kvällen men gått hem ungefär vid ett. Han hade frågat om jag ville att han skulle stanna över, men jag ville vara själv. Jag ville inte att han skulle höra hur jag grät mig till sömns. Jag saknade Alex så mycket att det gjorde ont. Jag ville ha Harry hos mig, men jag visste inte vad jag skulle göra. Jag ville inte att han skulle behöva höra allt. Jag stannade hemma från skolan, till stor del för att jag inte ville möta Alex och sen mådde jag illa, på riktigt. Jag höll mig borta från mobil och dator, jag ville inte få reda på något om världens just nu så jag satte på One Tree Hill säsong två och kröp ner under en varm filt i soffan. Timmarna gick och jag kände mig bättre, och hungrig, så jag gick ut till köket och fixade något att äta, mobilen låg på köksbordet och jag tog upp den för första gången på hela dagen. Ett sms från Louis hade kommit. Han ville att jag skulle komma senare på kvällen, eftersom de skulle göra en photoshoot på eftermiddagen. Jag svarade ja, jag ville träffa Harry. Och Zayn. Jag åt upp maten i köket och gick tillbaka till soffan. Vid halv sju gick jag in i duschen och lät de varma strålarna rinna över min kropp. Jag gjorde mig iordning lite snabbt och gick sedan mot Louis och Harrys lägenhet. Louis öppnade med ett leende, sen såg jag Harry sitta på en stol i köket. Jag tog av mig skorna snabbt och sprang mot honom.
”Harry, I´ve missed you. I know it´s just been like two days. And I´m sorry I haven´t talked to you!” Utbrast jag.
“I´ve missed you too babe. I love you”. Sa han och kramade mig. Jag slog armarna om hans nacke och kysste honom. Jag hörde att någon harklade sig bakom mig. Jag avslutade kyssen och vände mig om, Liam.
”WHAT THE HELL IS WRONG WITH YOU?” Utbrast jag. Han kollade på mig chockat men sen kollade han ner mot golvet.
”I know, but I don´t why I did it. Danielle and I are only friends. But I love Alex, so much”. Sa han tyst.
“Well you show it in a very weird way!”
“I´m sorry”. Sa han, och jag såg att han verkligen menade det.
”I know you are a good guy Liam, but if you ever hurt her again, I will, um, I will…” Sa jag och flinade, jag kom inte på vad jag skulle säga. De andra bara log.
”So, grop hug?” Sa Louis och log. Vi andra nickade och Liam och Louis kom fram till mig och Harry.
”Guys, Niall´s cooking something, or buying pizza, haha. Let´s go to his apartment”. Sa Louis. Vi tog på oss skorna och gick över till Niall. Louis gick in först och jag såg Niall inne i hallen, men jag såg en annan person längre in, Alex. Jag såg att hon kollade bakom mig, på Liam. Hon var chockad.
”Ehm, I thought it was just going to be you and me tonight, and Zayn”. Sa Alex till Niall.
“Changed plans, me and Lou talked before, and all the guys. We hate to see you two fighting, you´re best friends”. Sa Niall.
“But who said that I wanted to meet Liam?” Sa hon kaxigt.
“Alex, förlåt. Förlåt för att jag inte har funnits där för dig. Jag lovar att det ska ändras. Och snälla, du vet att Liam är en bra kille, en underbar kille”. Sa jag. De andra kollade på oss, vana vid svenskan.
”We can let you two talk, but then Alex I need to talk to you”. Sa Liam. Jag nickade, och de gick alla ut till köket. Jag satte mig i soffan, Alex satte sig på ena kanten.
”Visste du om det här?” Frågade hon.
”Haha, nej. Jag är lika chockad som du. Men Alex, snälla förlåt mig, och jag lovar att vi kommer ha våra tjej-kvällar oftare, så ofta att du kommer tröttna, haha”. Sa jag.
”Jag har förlåtit dig, jag saknar dig så himla mycket. Jag räknar med det!”.
”Jag saknar dig med, jag kunde inte gå till skolan, jag skulle inte klara av att du ignorerade mig”.
”Jag älskar dig Sophie”.
”Jag älskar dig med Alexandra”. Sa jag, hon gjorde en grimas åt att jag använde hela hennes namn. Vilket väldigt få personer gjorde. Vi ställde oss upp och kramades. Jag hörde någon viska.
”Harry, you can come out. I can hear you”. Sa jag och flinade. Alex vände sig om och flinade åt dem. Där kom de, fem killar som betydde otroligt mycket för mig. Alla var helt underbara. Han med det svarta håret, den söta accenten och alltid lika omtänksam. Han med det blonda håret och alltid glada killen. Han med de färgglada byxorna, den väldigt konstiga humorn och var min bästa vän. Och han med håret som brukade likna Harrys, han den ganska blyga men väldigt charmig annars och han som hade min allra bästa väns hjärta. Men det var en av dem som stod ut extra mycket, han med det lockiga håret, de gröna ögonen och det perfekta leendet. Jag gick direkt till honom och kramade honom Liam och Alex gick in i Nialls rum och stängde dörren efter sig. Vi andra satte oss framför tv:n.
”Hey, I thought there was gonna be pizza!?” Sa jag och flinade.
”Oh, I forgot to pick them up. Can someone come with me?” Sa Niall.
“We can go”. Sa Louis och armbågade Zayn i sidan. Jag log mot Louis.
”Okay, I´ll go with. Just because I want my little Sophie and Harry to get some privacy”.
“Yeah yeah, go now”. Sa Harry och log. De skrattade alla tre och drog på sig skorna och gick ut.
”So, finally alone”. Sa Harry och log flörtigt. Jag satte mig närmare honom och han lade sig över mig så jag låg med ryggen neråt, sen kysste han mig, kyssarna blev intensiva. Händerna var överallt och han höll på att dra av sig tröjan när vi hörde någon harkla sig. Vi kollade båda upp, där stod Liam och Alex.
”Excuse me, but this is a living room, not a bedroom!” Sa Liam och flinade.
“I don´t care. My girlfriend and I like to kiss each other”
“I like to kiss Alex”. Sa han.
“So, everything´s good?” Frågade jag. Dem nickade.
“Well, Liam, kiss her then”. Sa Harry och flinade. Han flinade tillbaks och Alex ställde sig på tå och kysste honom lätt. Harry kysste mig en gång till innan vi satte oss upp. Den andra kom tillbaka och vi alla var hungriga och slängde i oss pizzan, efter det kollade vi på film och senare gick jag och Alex hem tillsammans, det var ju ändå skola imorgon. Just nu, var livet på topp.
SPRID!
Kapitel 30
Previous:
”Hi Alex, what´s up?” Svarade Niall, alltid lika glad.
”Can I come to you, or are you busy?” Sa jag och svalde gråten i halsen.
”Yeah sure, hey you seem sad?”
“Great, coming soon!” Sa jag och lade på utan att svara på hans fråga. På några minuter kom jag fram till Niall, jag ringde på och när han öppnade slängde jag mig mot hans famn.
Alex perspektiv.
Vi satte oss i hans soffa utan att prata till en början. Jag behövde gråta av mig. Efter en stund sa Niall plötsligt.
”Do you want some chocolate cake?” Jag skrattade lite lätt.
“Haha, sure, seems tasty”. Sa jag. Han log och gick ut mot köket, sen kom han tillbaka med två fat och en bit kaka på varje. Jag tog emot tallriken och tog en bit av kakan, som smälte i munnen.
”It´s very good Niall!”
”I love chocolate, but now you have to talk”. Sa han och log.
“Okay… my life´s a complete mess. Sophie and I are in a fight, Kayla, Liam… wants a break from me, and I have no place to stay”. Sa jag och kunde inte hålla inne tårarna.
“Will you get mad at me if I said that I knew about Liam?” Sa Niall. Jag kollade chockat på honom, men jag förstod.
”Um, actually, no. You´re best friends, so why wouldn´t you know. But I don´t understand why”.
“He haven´t told me why. But I can talk to him, if you want. And that about you have no place to stay, you can sleep here!”
“No you don´t need to get involved in this”.
“You and Liam are both my best friends, so yes, I need to get involved”.
“Thanks Niall. You are the best. I love you”.
“Love you too Alex, so, do you want to watch a movie?”
“Yeah, sure, I just have to study later for a test”.
“You can choose which movie, and then I can help you studying”. Sa han och satte sig bekvämt i soffan. Jag valde en film som verkade en skräckfilm, sen kröp jag ihop mot Niall som höll om mig. Jag tror jag somnade för att när jag tittade upp var det mörkt. Jag satte mig upp, Niall var inte där.
”Niall?” Ropade jag. Han tittade fram från köket, vilket inte förvånade mig.
”God morning sunshine!” Sa han och flinade.
”What time is it?”
”8.15, and we´re gonna go out”.
“What, where are we going, I need to study?”
“Just out”. Sa han och log. Han drog med mig till dörren och när vi gick ut kom Zayn gående. Niall drog med honom också.
”Vas happenin Alex?” Frågade Zayn på sitt glada sätt. Jag tittade mot Niall som gick på min andra sida.
”Actually, I´m not so good”. Sa jag.
“Why, what have happened?”
“Sophie, Kayla and Liam happened, but you already know about Liam I guess”.
“Half of it”. Sa Zayn. Jag berättade om allt, även om Niall redan hade hört. De lyssnade på mig och höll om mig. Vi gick runt i London, mest lite utanför de största gatorna. Niall gick iväg för att köpa milshakes till oss, jag och Zayn stannade ute.
”I love you Zayn, I´m so glad I met you” Sa jag.
”I love you too Alex”. Sa han och kramade om mig. Niall kom tillbaka med våra milshakes, sen vandrade vi runt lite till innan vi gick tillbaka till hans lägenhet. Där satte vi på musik och släppte loss, jag behövde det. Vid halv elva tiden gick Zayn till sin lägenhet och jag och Niall kollade igenom mina anteckningar till provet, sen gick vi och la oss. Tack gode gud för Niall var det sista jag tänkte innan jag somnade.
Klockan ringde klockan 9 och jag började om en timme. Jag gick upp och tog på mig kläderna, när jag kom på att jag hade samma som igår, såklart. Men Niall vaknade och sa att jag kunde ta en av hans t-shirts. Jag var på väg till skolan en halvtimme senare, Niall sa att jag skulle komma förbi senare på kvällen eftersom killarna hade en intervju och photoshoot. Sophie var inte i skolan, jag saknade verkligen henne. Det hade bara gått tre dagar, men vi hade känt varandra hela livet och aldrig varit borta länge från varandra. Tyra pratade lite med mig i skolan, medan Kayla ignorerade mig totalt. Det förvånade mig, eftersom jag hade varit väldigt förlåtsam när det gällde vad hon gjorde. Efter skolan gick jag på stan en stund med en av killarna i min grupp, Tyler. Vi satte oss och fikade på ett litet mysigt café. Han var riktigt trevlig och lätt att prata med. Han visste inte om Liam, eller något av mina andra problem, vilket var skönt.
”So Alex, are you single?” Frågade han mig efter han druckit lite kaffe.
”No I´m not”. Sa jag och log.
”Damn it, who´s the guy?”
“Damn it? His name´s Liam”. Sa jag och jag vara nära på att börja gråta. Men jag drack lite kaffe och tänkte bort det.
”Well, Liam is a lucky guy then. You are hot”. Sa han och log självsäkert.
”Thanks, you too”. Sa jag. Jag var inte typen som blev generad av komplimanger. Vi pratade en stund till innan jag begav mig till Nialls lägenhet. Jag ringde på och han öppnade glatt, jag tog av mig skorna och gick mot hans vardagsrum, där satt Zayn och innan jag hann säga något ringde det på dörren, in kom Louis, Sophie, Harry och Liam. Jag blev helt chockad och min haka föll till golvet.
Det skulle vara grymt av er om ni kunde kommentera vad ni tycker, så jag får någon reaktion av vad ni tycker! Puss
Kapitel 29
”Vad vill du Sophie?” Svarade hon kallt.
”Alex, förlåt mig, snälla. Jag vet att jag har varit världens sämsta kompis!” Utbrast jag.
”Jag bryr mig inte vad du har att säga, jag stannar hos Kayla och Tyra ett tag”.
”Men nej, så kan du inte göra!”
”Screw you Sophie”. Sa hon och lade på.
Jag stannade hemma dagen efter bråket. Jag hade ingen lust att möta Alex i skolan, jag skulle inte klara av att se henne utan att börja gråta. Och att se henne ignorera mig. Det gjorde ont att bara tänka på det. Jag gick runt i lägenheten och visste inte vad jag skulle göra. Harry hade messat men jag hade ingen lust att prata med någon just nu, inte ens Harry. Men så hörde jag telefonen ringa, jag tog upp den och var beredd på att ignorera samtalet, men det stod Louis på skärmen, jag svarade.
”SOPHIE, how are you? Harry is worried”. Utbrast han snabbt.
”I´m okey, I just wanted to be alone”. Sa jag tyst.
“Talk to me! Or, I can come over”.
“But I don´t wanna talk to Harry right now and he will come with you”.
“I can just say I´m going out”.
“Okay then”. Sa jag och han lade på. Jag kollade vad jag hade på mig, en fläckig tröja och ett par shorts, jag skyndade in på rummet och drog på mig en vanlig klänning och insåg sen att jag inte brydde mig hur jag såg ut, men jag behöll klänningen på. Louis ringde på efter en stund och han drog med mig till vardagsrummet direkt.
”Tell me now Soph!” Sa han med bestämd röst.
”It´s just everything… ” Sa jag och kände hur tårarna började bränna i ögonen. Jag lät dem rulla ner för kinderna, Louis tog mina händer.
”Alex said yesterday that I always stay at your place, with Harry. That I don´t care about her, which isn´t true at all”.
“And did you know that Liam wants a break from her?”
“No I didn´t, why would he want a break?”
“He met Danielle, apparently”.
“But, still. And why aren´t you in school?” Sa Louis.
“I didn´t want to face Alex, or Tyra and Kayla. My life´s a mess”. Sa jag.
“You just have to talk to Alex”.
“But she won´t talk to me. She hates me right now”. Louis öppnade armarna åt mig och jag slängde mig i hans famn och lät tårarna strömma.
Alex perspektiv.
Jag gick hem med Tyra och Kayla, det var första gången jag och Sophie inte gick hem tillsammans. Jag visste inte hur länge jag skulle stanna hos dem. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, hur länge jag skulle kunna hålla uppe den falska fasaden, den lyckliga tjejen som inombords var helt förstörd. Både Liam och Sophie hade svikt mig. Men jag grubblade hela tiden på om jag hade överreagerat igår kväll mot Sophie. Fast nej, hon hade inte varit där för mig de senaste veckorna, oftast fick jag gå hem själv, visst Liam erbjöd alltid att hänga med, men det ska han inte alltid behöva. Det är hon som är min rumskompis, min bästa vän, mitt allt.
”How are you Alex?” Frågade Tyra.
“Not good, not at all”.
“You can stay with us as long as you want to”.
“Thanks, but I miss her, already”. Sa jag.
“Don´t, she is a bitch and she hurt you”. Sa Kayla.
“Kayla!?” Utbrast Tyra.
“She isn´t, but yes she hurt me…” Började jag innan Kayla avbröt mig.
”Then why should you forgive her?”
“We forgave you”. Sa jag.
“Screw you Alex, stay somewhere else, come here Tyra”.
“But..?” Sa Tyra och såg chockad ut. Jag stod still och förstod inte vad som hände, de gick ifrån mig, eller Kayla drog med Tyra. Tyra kollade på mig och såg ledsen ut. Jag visste inte vad jag skulle göra, det var tomt i mina tankar. Men så tog jag upp mobilen.
”Hi Alex, what´s up?” Svarade Niall, alltid lika glad.
”Can I come over, or are you busy?” Sa jag och svalde gråten i halsen.
”Yeah sure, hey you seem sad?”
“Great, coming soon!” Sa jag och lade på utan att svara på hans fråga. På några minuter kom jag fram till Niall, jag ringde på och när han öppnade slängde jag mig mot hans famn.
