itsgottabeyou

Previous:

”I just wanted to give you this.” Sa han och gave mig en liten ask.

”But Liam, we already exchanged gifts!” Sa jag chockat.

”Yes, but you deserve more than that. Open it.” Sa han exaltrerat. Jag öppnade den lilla svarta asken och såg ett silverhjärta med en silverkedja. På hjärtat stod det L & A. Jag gapade, det var så vackert.

”Liam!” Utbrast jag.

”Do you like it?” Frågade han hoppfullt.

”Like it? I love it! It´s so beautiful, it´s perfect.” Sa jag. ”Please help me put it on.” Sa jag och gav honom halsbandet försiktigt. Han satte det runt min hals och jag slängde armarna om honom.
”I love you Liam Payne.”

”I love you too Alexandra Holm.” Sa han och kramade mig hårt. 

 

---

 

Sophies perspektiv:

Julen var nu över men vi skulle stanna hos Harry i några dagar till. Vi skulle vara tillbaka i London på nyårsafton. Jag tyckte om hans mamma väldigt mycket och hon var extremt vänlig. Men man förstod att hon stod nära Harry och ville skydda honom. Hon frågade massor av frågor och var nog rädd att jag bara utnyttjade honom.

”I can see that my Harry loves you very much.” Sa hon när vi satt vid köksbordet, bara hon och jag.

”I really love him.” Sa jag och kunde inte hjälpa att le. Harry var nästan det bästa som hänt mig.

”You know I just want to look out for him.”

”Of course. But I hope you realize that I really love your son and I want the best for him.” Sa jag nervöst.

”Sophie darling, I can see that you two are really in love. I trust you.” Sa hon och log vänligt.

”Thank you. It means a lot to get to know his family.”

”It feels like I know you, Harry talks about you everytime he calls me, and he always sounds so happy.” Vi fortsatte prata om Harry och jag tyckte väldigt mycket om Anne och lärde känna henne bra. Harry kom sedan och satte sig vid oss.

”What are you talking about?” Frågade han och log busigt.

”You sweetie.” Sa Anne.

”Oh, are you two talking about how amazing I am?” Frågade han och flinade.

”I was telling your wonderful girlfriend how great I think you are for each other.” Sa hon och Harry kollade på mig och log sitt oemotståndliga leende.

”I´m going to let you to be alone for a while, Des and I are going out and do some arrends.” Sa hon och log brett. Des kom från vardagsrummet och de sa hejdå innan de åkte iväg.

”Hello babe, I´ve missed you.” Sa han och satte sig bredvid mig. Han lyfte upp mig så jag satt i hans knä.

”I´ve missed you too babe.” Sa jag och lade armarna runt hans nacke och kysste honom. Han lade sina händer på min rygg och drog mig närmare. Var det ens möjligt att älska någon så mycket som jag älskade denna killen?

 

Alex perspektiv:

Det var tre dagar kvar tills vi skulle åka tillbaka till London. Jag trivdes väldigt bra här i Wolverhampton. Jag hade umgåtts med Nicola och Ruth varenda dag och vi hade kommit varenda jättenära. Liam var överlycklig att jag kom så bra överrens med hans systrar. Jag och Ruth kom precis innanför dörren efter en dag på stan. Vi hade varit och shoppat lite och stannat och fikat. Det hade kommit fram tre stycken tjejer och frågade om dem fick ta en bild med oss. Både jag och Ruth blev förvånade för det var inte många som kände igen oss, men vi sa självklart ja och vi blev väldigt glada.

”Thank you for today Ruth!” Sa jag när jag tog av mig ytterkläderna.

”No thank you Alex, I had a blast!” Sa hon och gick sedan in i köket där Karen stod och lagade mat.

”Where´s Liam?” Frågade jag Karen.

”Upstairs in his room.” Sa hon med ett leende och jag skyndade mig upp för trappan och gick in i hans rum. Han låg i sängen och hade mobilen i ena handen.

”Hello babe!” Sa jag och slängde mig i sängen. Han hoppade till och jag bara skrattade.

”Well hello love.” Sa han och kysste mig. Jag lyfte på hans tröja och stack in mina iskalla händer på hans mage. Han reagerade snabbt och hoppade till.

”Ey you´re freezing!” Sa han.

”Yes, that´s why you should make me warm.” Sa jag och log oskyldigt.

”But don´t touch my stomach with your hands, just come here.” Sa han och höll ut armarna och jag kröp up och lade huvudet på hans bröstkorg. Att höra hans andetag gjorde mig alltid lugn.

”Do you know my favorite place in the whole world?” Frågade jag honom.

”No, where is it?”

”Right here, in your arms. I feel so safe here because I know you´re right by my side.” Sa jag.

”You´re so adorable. But I can´t say I don´t like it when you´re here with me.”

”Can we lie here until dinner´s ready?” Frågade jag.

”I want nothing else.” Sa han och vi lade oss under täcket och han höll om mig.

 

Harrys perspektiv:

Sophie and I had just finished washing up after dinner and we went up to my room to watch a movie. We both were tired since she´d wanted to explore Holmes Chapel all day. We were going to change into more comfortable clothes and she took off her jeans and shirt and stood in her underwear. She was beautiful, and I was so lucky. I took off my shirt and went up to her.

”You don´t know you´re beautiful.” I sang and she smiled but I saw that she was blushing.

”But when you smile at the ground it aint hard to tell. You don't know. Oh Oh. You don't know you're beautiful.” I continued.

”Harry...” She said and I moved closer to her.

”I love you.” I said.

”I love you even more.”

”Not possible.” Before she could say anything I bent down and kissed her.

 

Alex perspektiv:

Äntligen hade nyårsafton kommit. Jag och Liam hade gått upp tidigt för att åka tillbaka till London. Vi hade kramat om hans familj ordentligt och jag visste att jag skulle sakna dem någon enormt, speciellt Ruth för vi hade kommit så bra överrens och haft det riktigt bra tillsammans under de dagarna jag varit här. Hans mamma grät när hon vinkade till oss och vi satte oss i bilen och jag lutade mig mot hans axel.

”I´m actually gonna miss your family really much.” Sa jag och kände gråten i halsen, jag avkydde att säga hejdå.

”Hey babe, don´t cry. They loved you, and you will meet them again!” Sa han och tog min hand.

”I know. I just hate leaving someone.”

”But think about Sophie and the lads, in a couple of hours you will meet them.” Jag log.

”Yes, I´ve missed them all!” Jag hade inte pratat med killarna sedan juldagen och Sophie och jag hade bara hörts på sms sedan jul. Jag var nyfiken på hur de hade haft det, speciellt Sophie, jag ville veta allt om Harrys familj.

”And I´m really excited to meet your family!” Sa han. Tanken på min egen familj fick mig att le, men också blev jag ledsen. Jag hade inte träffat dem på över ett halvår. När jag ringde mamma på julafton var hon så uppspelt över att jag skulle komma hem om tre veckor. Jag ville visa upp Liam för min familj, och sen ville jag träffa lite kompisar när jag var hemma.

”They will absolutely love you! But um… you can´t laugh at them when they´re speaking English, cause they´re not so good.”

”Haha, of course I won´t laugh babe.” Sa han.

”Do you know what I love the most about you being British?” Frågade jag och han log förvånat samtidigt som han skakade på huvudet.

”When you call me things like love, babe and so, it sounds so, I don´t know, I just love it.” Han började skratta.

”Then I will call you that often, love.” Sa han och kysste mig. Vi båda var ganska trötta så jag lutade mig mot hans axel och höll om hans arm när jag blundade.