itsgottabeyou

”I think you should sleep without a shirt, it´s was really comfortable lying skin to skin”. Sa Harry och tittade på min tröja.

“You´d want that huh?” Sa jag retandes.  Han gav mig någon slags cute-poppy-look som jag inte kunde motstå. Men först gick jag och låste dörren, han flinade när han såg vad jag gjorde. Sen släckte jag och drog snabbt av mig tröjan och lade mig under täcket. Harry vände mig så vi låg ansikte mot ansikte, också så låg mina nakna bröst mot hans bröstkorg. Han kysste mig och höll om mig hårt. Jag kunde verkligen vänja mig vid det här.

Jag vaknade av att Harrys hår kittlade mig i ansiktet. Jag satte mig upp och sträckte på mig. Harry rörde på sig men vaknade inte, jag kollade på klockan och såg att det var dags att vakna, vi skulle åka till Manchester om en timme.

”Harry, wake up!” viskade jag och smekte hans rygg. Han vred på sig och stönade. Jag började kyssa honom i nacken, då vände han sig om och tittade på mig.

”Morning cutie”. Sa jag och lade mig ner intill honom.

”Morning beautiful”. Sa han.

”I´m not so beautiful, and now in the morning, I look like crap!” Sa jag och halv log.

“You are beautiful, in every time of the hour”. Sa han och smekte min kind. Jag kysste honom och gick ur sängen och tog på mig kläder, Harry gjorde likadant och vi gick ut till de andra. De var redan påklädda och satt och åt frukost. Efter precis en timme åkte vi från London. Direkt när vi kom fram åkte jag och Alex till vårt hotell och killarna till dit de skulle uppträda. När vi åkte för att träffa dem var de lite stressade, vi hann bara säga lycka till innan de var tvungna att gå upp på scenen. Vi fick stå backstage, jag rös under hela konserten. När de skulle sjunga Grenade som var min favorit låt fick jag verkligen gåshud över hela kroppen, speciellt när Louis sjöng. Jag hade alltid gillat hans röst, den är annorlunda på något sätt. Fast jag tyckte Harry sjöng bäst. Efter konserten skulle de ha signering, vi hade tråkigt backstage så vi ställde oss i kön till signeringen, alla fick varsin bild som de skulle signera. När det blev vår tur bestämde vi oss för att spela galna fans, eftersom vi inte hade gått ut med att vi dejtade Liam och Harry.

”OH MY GOD! I LOVE YOU HARRY!” Skrek jag till Harry. Han blev mållös. Sen började alla killarna skratta.

”I LOVE YOU LIAM!” Skrek Alex till honom.

”We love you too girls!” Ropade Louis högt. Jag hörde massa tjejer som åh: ade. Alla killarna signerade våra bilder och när vi fick tillbaks dem stod det lite extra än deras autografer. Vi följde strömmen av tjejer som grät och skrek av lycka. Vi gjorde likadant och skrek som idioter. Vi smög tillbaka backstage så att ingen skulle se oss. Vi fick vänta ett tag på killarna men tillslut kom de, alla såg trötta ut men som vanligt var de väldigt energiska.

”Did you like the concert?” Frågade Niall och log.

“Loved it!” Utbrast både jag och Alex, de log brett alla fem.

”And you know, I´ve got a signed picture!” Skrek jag överdrivet. Alla började gapskratta. Vi åkte sen till vårt hotell och slappade. De var ganska trötta så vi satte på en film. Nästa dag gjorde vi samma sak, och dagen därpå. Sen efter tredje konserten åkte vi till hotellet jag och Alex stannade på, ännu en filmkväll. Alla blev jättesugna på godis men ingen orkade gå och köpa, tillslut tvingade vi Louis och Alex att gå. De gav med sig och gick.

Alex perspektiv:

Vi började gå till närmsta affär och köpte all sorts godis och annat. Louis var inte på sitt vanliga och spralliga humör.

”Is something wrong Louis?” Frågade jag honom i hissen på väg upp. Han tittade ner i marken.

”Maybe, I don´t know how I should say this…”Började han säga lågt. När hissen stannade drog jag ner honom på golvet en bit bort från hissen.

”Tell me Louis” Sa jag.

”Okay, this isn´t easy for me… I think I´m in love with you”. Jag blev chockad.

“What!?”

“I told you it wasn´t easy. When I watch you and Liam kissing, it hurts”. Jag kände hur det spände I ögonen, jag hatade att se honom så här.

”Louis, I don´t know what…” Jag kunde inte avsluta meningen.

”I don´t even know why I ´m telling you this, but in the beginning I thought there was something going on between us, but when Liam came back you just… acted like nothing happened”.

“It´s all my fault, I´m just so stupid!” Nu kunde jag inte hålla tillbaka tårarna, de rann ner för mina kinder. ”Louis, I love you, but not like that”. Han såg ut att vilja säga något men verkade inte hitta orden. Vi satt där, ingen sa något. Han tog min hand i sin. Jag lät honom.

Liams perspektiv

”Are they coming soon?” Frågade Niall. Jag flinade, han var en riktig godisgris.

”I can check if they are in the hallway, maybe they can´t find the room”. Sa jag.

“Yeah, Alex is not so good in those things”. Sa Sophie och flinade. De andra skrattade. Jag gick ut och började gå mot hissen. Precis när jag skulle vända om och gå tillbaka såg jag dem, precis när jag skulle ropa på dem kysstes de.