itsgottabeyou

”Are they coming soon?” Niall asked. Jag flinade, han var en riktig godisgris.

”I can check if they are in the hallway, maybe they can´t find the room”. Sa jag.

“Yeah, Alex is not so good in those things”. Sa Sophie och flinade. De andra skrattade. Jag gick ut och började gå mot hissen. Precis när jag skulle vända om och gå tillbaka såg jag dem, precis när jag skulle ropa på dem kysstes de.

---

Liams perspektiv

Jag kände att jag började koka av ilska. Louis som ska föreställa en av mina bästa vänner och Alex som ska vara min flickvän. Jag visste inte vad jag skulle göra, egentligen ville jag gå fram och skrika åt dem, men istället vände jag mig om och gick runt på hotellet tills jag hittade en tyst korridor och jag satte mig ner på golvet. Jag kände att tårarna började rinna, jag torkade bort dem så fort som möjligt. Jag ville inte att någon skulle se mig gråta som en liten tjej. Innerst inne brydde jag mig inte, men eftersom jag nu var med i One Direction så var jag tvungen att tänka mig för ibland. Jag satte huvudet mellan knäna och lät tårarna bränna i ögonen.

”Execuse me, aren´t you Liam Payne”? Hörde jag någon fråga. Jag torkade snabbt bort tårarna och tittade upp. Det stod en liten tjej i ungefär sex-års åldern och tittade på mig med stora ögon.

”Ehm, yes I am”. Sa jag och log falskt. Jag ville allt annat än träffa fans just nu.

”Why are you crying Liam?” Frågade hon och såg ledsen ut.

”Nothing”. Sa jag och försökte dölja det. Hon såg misstrogen ut men räckte sedan fram en penna och ett papper. Jag förstod vad hon menade och tog emot det och skrev snabbt min autograf och en liten smiley bredvid.

”Thank you Liam!” Sa hon och böjde sig fram för att krama mig. Jag kramade tillbaks och hon sa hejdå och gick vidare. Jag satt kvar en stund innan jag bestämde mig för att gå tillbaka, men för varje steg ångrade jag mig mer och mer att jag gick dit. Jag ville inte se dem, inte prata med dem.

Jag ville prata med Niall. Men min mobil var kvar på rummet så jag var tvungen att hämta honom. När jag kom fram till dörren tog jag ett djupt andetag och öppnade.

”LIAM!” Utbrast alla och sprang fram mot mig. Jag stålsatte mig mot alla och tittade efter Niall.

”Liam where were you?” Frågade Alex.

“Looking for you, but then I saw you and Louis cuddle up”. Sa jag kallt till henne. Jag hatade att vara så mot en tjej men jag hade ingen som helst lust att vara trevlig just nu. Alla de andra kollade chockat på Alex och Louis, sedan började de alla prata i mun på varandra.

”What, no Liam that was just…” Jag avbröt henne.

“I don´t want to hear!” Jag såg att Louis stod bakom henne och försökte prata, alla frågade samtidigt, men jag drog med Niall ut. De andra kom ut och ropade efter oss, men jag sa att jag ville prata med honom själv så han sa åt de andra. Jag drog med honom dit jag suttit innan.

”Liam tell me!” Sa Niall.

”When I was looking for Alex and Louis I saw them kissing…” Tonade jag ut.

“How could Louis do that? I mean, Louis…” Sa Niall och såg ledsen ut. Jag kände att det började bränna i ögonen men jag tvingade tillbaks dem, jag tyckte inte om att gråta inför någon. Vi satt tysta, ingen av oss visste vad vi skulle säga.

”I think you should talk to Louis, I know Alex is your girlfriend, but you´ve known Louis the longest”. Sa Niall tillslut.

“I know, but can´t you get him? I don´t want to meet the others right now”. Sa jag.

“Okay”. Sa han och gick iväg. Jag visste inte vad jag skulle säga till honom, jag ville såklart förlåta honom, men jag visste inte hur. Efter några minuter kom Louis och satte sig bredvid mig.

”Can I explain?” Frågade han. Jag bara nickade.

”Do you remember a while ago when you, Niall and Zayn went home?” Började han. Jag nickade.

“Well, I wasn´t really sure about you two, so I was like cuddling with her and she didn´t do anything to stop me…” fortsatte han.

“And then when you got home she acted like nothing happened”.

“But that don´t explain why you kissed her tonight!” Sa jag.

“I just, I just wanted to see if she felt anything for me, but she didn´t. She loves you Liam”.

“I love her too, but I don´t know what to do now. I mean it´s not fun for you when I´m with her”.

“No don´t think so, I´ll find another girl! Promise. Or I can just take a fan!” Sa han och skrattade.

“We´ll work it out! I love you Louis!” Sa jag.

“I LOVE YOU TOO LIIIAAAAAAAAAM!” Sa Louis överdrivet, sen kramade han mig länge och hårt.

 

Sophies perspektiv

”Det kommer bli bra Alex!” Sa jag och tröstade henne. Det rann tårar oavbrutet nedför hennes kinder. Louis hade varit borta ett tag nu men Liam.

”Neeheej, allt är mitt fel, jag är så jävla duhuum! Sa hon och snyftade.

”Alex, sluta! Det kommer ordna sig, förr eller senare! Men jag tycker att ni tre ska prata eller något”.

Jag kramade om henne hårt. Niall, Harry och Zayn satt all i sängen runt Alex. De lät oss prata svenska, men såg ut som tre frågetecken mot mig hela tiden. Precis då kom Louis och Liam tillbaks. Alex tittade inte upp, jag tror hon var rädd för vad de skulle säga.

”Alex, please. Can you and I talk?” Frågade Liam. Hon tittade nu upp.  Jag torkade tårarna på hennes kinder och hon gick fram mot Liam, han kramade om henne. Jag kände att det gjorde ont i hjärtat, om hon skulle bli sårad visste jag inte vad jag skulle göra. De gick in i det andra rummet, vi hade ett dubbelrum. Harry drog med mig ut på balkongen, medan Louis satte sig vid Niall och Zayn.

När vi kommit ut stängde Harry till dörren.

”I love you Sophie!” Sa han.

”Jag älskar dig med Harry!”. Sa jag och log brett. Han tog mina händer i sina och böjde sig fram och kysste mig långsamt.

”Promise that we will always be together? Sa han tyst.

“Always!” Vi satte oss ner och bara njöt av stunden. Precis då kom de andra killarna ut. De satte sig på golvet också och bara njöt.

”I love you guys”. Sa jag. De tittade på mig.

”We love you too Soph, you´re like our little sister!” Sa Zayn. De andra nickade instämmande.

”Well I don´t because that would be creepy!” Sa Harry och lade armen om mig.