Kapitel 7

Previous:

Jag hade dåligt samvete för att jag skulle åka tillbaka till London dagen därpå, jag ville stanna med Alex, men hon hade tvingat mig att åka. Hon sa att hon ville vara med sin familj lite. Jag förstod henne.


Innan vi åkte till flygplatsen hämtade vi Liam hos Alex. Jag kramade henne väldigt länge, jag skulle sakna henne, vi hade nästan aldrig varit ifrån varandra och när vi var det ringde vi varannan dag. Det skulle bli svårt att träffa killarna utan henne. Lägenheten skulle kännas annorlunda och stor utan henne. Jag tog ett djupt andetag och sa hejdå, Liam kysste Alex och tårarna rann på alla. Vi satte oss i bilen och pappa körde oss till flygplatsen. Jag kramade pappa hårt och sa hejdå. Stämningen var fortfarande låg under resan. Men när vi kom fram stod killarna och väntade på oss. Louis sprang fram först och lyfte upp mig. Jag skrattade, något  jag inte gjort de senaste dagarna. Sedan kramade Zayn mig och viskade att han hade saknat mig och sist av alla, Niall.

”So, anyone hungry?” Sa Niall. Åh Niall, jag hade saknat honom.

”I´m super hungry actually”. Sa jag och log.

”Me too! Let´s go to a restaurant, or is anyone up for cooking?” Sa Zayn.

“I feel like tacos, I can do it!” Sa Harry.

“MM, TACOS!” Utbrast Niall. “I can help you, but then someone has to go shopping”.

“I can do that, if someone comes with me”. Sa jag.

“I´ll go with you”. Sa Zayn. Vi bestämde det och jag och Zayn gick till närmsta mataffär och handlade det vi behövde. Jag blev väldigt glad när han hade erbjudit sig att hänga med. Jag hade inte pratat så mycket med honom. Vi pratade om allt möjligt. Han hade samma humor som mig så vi skrattade åt bådas torra skämt. När vi kom hem hade de dukat upp på bordet för en gång skull. Vi fixade ihop maten ganska snabbt och satte oss ner vid bordet. Jag tog upp mobilen och sa åt killarna att göra fula miner, sen tog jag ett kort och skickade till Alex med texten ”vi saknar dig, snygga killar btw!” . Jag skrattade åt bilden och vi började äta. Jag hade saknat att vara hemma hos dem, det var något speciellt med deras lägenhet. Efter maten satte vi på lite musik och började dansa helt galet. Louis hade helt galna danssteg, han skruvade en discokula eller något liknande. Vi slängde oss i soffan av utmattning. Jag tänkte på Alex, jag kände mig elak över att ha så roligt medan hon… jag ville inte tänka på det utan jag ursäktade mig och gick in till toan och ringde Alex.

”Hej Sophie!” Svarade hon. Jag blev genast lättad när jag hörde att hon lät gladare.

”Hur är det?” Frågade jag.

”Jodå, det är väl bra… är deppig såklart men det känns bättre iallafall. Jag vet bara inte hur jag ska bete mig, det känns fel av mig att må bra.

”Så känner jag med, det känns fel att jag släpper loss när du…”

Hon avbröt mig.

”Nej känn inte så Sophie! Jag bara känner mig inte redo att lämna mamma. Men om en vecka kommer jag, sen blir det party gånger hundra. London får se upp” Sa hon och skrattade.

”Haha, okej. Men du, detta samtalet kommer bli piss dyrt så måste lägga på nu. Men vi hörs, varje dag, älskar dig Alexi”. Sa jag.

”Haha, jag älskar dig med Proppi”. Vi båda skrattade åt våra gamla smeknamn. Sedan lade vi på.

När jag gick ut stormades jag av killarna, det blev någon slags dans runt mig och sedan kramade de mig.

”KAN. INTE. ANDAS!” Utbrast jag. Sen kom jag på att jag pratade svenska så jag började gapskratta.

Alla släppte och de kollade på mig som fem frågetecken.

”Oups, sorry. Swedish”. Sa jag och försökte se oskyldig ut. De började också skratta. Sedan gjorde Harry något tecken jag inte hann uppfatta och killarna gick in till vardagsrummet och Louis kollade på mig och blinkade med ena ögat. Zayn räckte ut tungan och blinkade. Vad menade dem? I nästa sekund gick Harry fram mot mig och tryckte mig försiktigt mot väggen. Sedan tog han sina händer på min midja och kysste mig. Han var nog världens finaste pojkvän. Men det tog slut för snabbt eftersom killarna kom upp bakom och busvisslade. Jag kände att jag blev varm om kinderna.

”Get a room will ya!” Ropade Louis. Jag släppte Harry och gick fram till Louis och började kittla honom. Han var tydligen inte kittlig, så istället började han kittla mig. Och såklart så är ju jag kittlig. Det tyckte de andra var jättekul så alla började jaga mig in i vardagsrummet, de tvingade ner mig i soffan.

”Okay, I give up!” Halv skrek jag när jag kunde andas. De slutade. Sen började Louis kittla mig under fötterna.

”LOUIS, YOU… YOU…” Jag kom inte på något att säga. De andra började skratta åt mig så de kiknade. De lade sig på golvet och vek sig dubbla. Jag började också skratta, det smittade av sig. Vi bestämde oss för att tälta i vardagsrummet, eller sova på luftmadrasser så alla gick och hämtade varsin madrass. Jag fick dela med Harry, såklart. Vi alla tog av oss kläderna och när jag bara hade bh och trosor busvisslade de. Jag blev knallröd och skyndade mig under täcket. De andra bara skrattade ännu mera. Sedan sa alla god natt.

”I think you look really good, with or without clothes babe”. Viskade Harry. Jag petade till honom i sidan.

”You too, if you like the non-trained look”. Sa jag med retsam röst. Han kittlade mig och lade sig över mig och kysste mig. Jag kände en kudde helt plötsligt som smällde till mig på huvudet.

”I want to sleep!” ropade Zayn. Vi fnissade och lade oss ordentligt, Harry drog mig intill sig och smekte mitt hår. Jag somnade riktigt lycklig.


Postat av: ODNovell

Tack såå mycket, din kommentar gjorde min dag <3

Date:2011-11-24 / Time:22:56:22
Hemsida: http://odnovell.blogg.se/
    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: